Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget - Världsmedborgare - Världsnätskommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Världsmedborgare—Världsnätskommissionen
1174
De interallierade skulderna vid V :s slut (i mill. sv. kr.).
Lån till Lån av
För. Stat. [-Storbritannien-] {+Storbritan- nien+} Frankrike Summa
Storbritannien 15,291 15,291
Frankrike 9,988 9,225 — 19,213
Italien 5,902 8,481 636 15,019
Ryssland 690 10,315 2.906 13,911
Belgien 1,453 1,780 1,634 4,867
Serbien (Jugoslavien) .... 363 363 363 1,089
Andra allierade 636 1,435 908 2,979
Summa 34,323 31,599 6,447 72,369
eftersträvad för att möjliggöra
återgång till guldmyntfoten på
förkrigsbasis (ehuru vid lägre
guldvärde) — en av den
allmänna meningen uppburen politik,
vars ekonomiska lämplighet
emellertid starkt bestritts.
Deflatio-nen medförde nämligen en
svårartad depression med
katastrofala följder för näringslivet, bl. a.
i form av stark arbetslöshet och
”köpstrejk”. I de f. d.
krigförande länderna på den europeiska
kontinenten fortsatte inflationen
in på 1920-t., och i Tyskland,
Ryssland, Österrike och Ungern
nådde den ett svindlande tempo,
som bäst åskådliggöres genom
den relation, som vid
valutastabiliseringens slutliga
genomförande i dessa länder fastställdes
mellan det kasserade sedelmyntet och
det nya myntet. I Tyskland
antogs relationstalet 1 billion (se
Mark), i Österrike och Ungern
14,423 (10,000 resp. 12,500
Krönen å 0,75 sv. kr:s parivärde —
resp. 1 österrikisk Schilling a
0,52 och 1 ungersk pengö ä 0,65
sv. kr.) ; i Ryssland förlorade
sedelvalutan vid rubelns
stabilisering allt värde. — Även den
statsfinansiella sidan av den
ekonomiska förvirringen fortfor på
sina håll att förvärras efter
kriget, och i allm. synas
efterverkningarna på detta område bli
syn
nerligen långvariga. Vid V:s slut
hade (utan hänsyn tagen till
penningvärdets förändringar)
Frankrikes statsskuld stigit 342 %
(från 34,188 mill. francs 1914 till
151,122 mill. francs 1918),
Englands med 917 % (från 700 mill.
pund 1914 till 7,120 mill. pund
1918) och Tysklands 2,542 %
(från 5,300 mill. mark 1914 till
140,000 mill. mark 1918).
Visserligen. ha genom penningvärdets
fall de inre (ej i guld betalbara)
skulderna i mån av inflationens
styrka reducerats. Mest tyngande
är emellertid den även efter kriget
stegrade internationella
skuldbördan : för centralmakterna, särskilt
Tyskland, det ådömda men ännu
(aug. 1928) ej slutgiltigt
fixerade skadeståndet, vars utgörande
är ett problemkomplex av
utomordentligt stor allmänt ekonomisk
räckvidd (jfr
Skadestånds-frågan), för ententemakternas
del främst de interallierade
skulderna, betr, vilka För. Stat, och
därnäst Storbritannien äro de
yttersta fordringsägarna (se
tabell ovan).
Världsmedborgare, se Kos
-m op o 1 i t.
Världsnätskommissionen (fr.
Réseau mondial), internationell
meteorologisk kommission för
organisation av det
meteorologiska stationsnätet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
