Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsåldrar - Världsåskådning - Värmbol - Värmdö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Världsåskådning—Värmdö
1184
hos olika folk gängse spekulation
de olika perioderna i det stora,
efter ett bestämt schema skeende
världsförloppet. Ofta räknar man
4 V. (så hos indiei- och perser och
delvis i Västern). Berömd är
indelningen hos Hesiodos m. fl. i
guld-, silver-, koppar- och
järnåldrarna, varvid föreställningen
om V. kombinerats med
föreställningen om ett ursprungligt
lyckotillstånd och en fortgående
försämring. I Dan. 2 ha de 4 V.
kombinerats med 4 världsriken, en
idé, som länge utövat ett
betydande inflytande (jfr Daniel).
Stundom räknas blott 2 V., bl. a.
hos de babyloniska prästerna. Här
(liksom hos indierna o. a.)
inordnas V. i det stora världsåret
ss. dess delar (sommar och
vinter). Härmed kombineras idéerna
om en världsbrand 1.
världs-f 1 o d, genom vilken världen
för-störes. Enl. stoikerna begränsas
varje V. av en världsbrand,
ständigt åtföljd av en världsförnyelse.
På andra håll (jfr 2 Petr. 3)
uppträder idén om världsbranden
utan samband med föreställningen
om en sådan. Även i fnord. myt.
möter föreställningen om en
världsbrand, som efter Ragnarök
förtär världen (jfr Surt). Idén
om tusenårsriket synes
sammanhänga med ännu en annan
indelning av världsförloppet (se
Kili asm). — I nyare tid ha
talrika försök gjorts att inpassa den
historiska utvecklingen i ss. V.
betecknade sociologiska
utvecklingsstadier av universell karaktär.
Världsåskådning är ett försök
att sammanfatta all mänsklig
kunskap om tillvaron i en
helhetsuppfattning. I regel söker en V.
därjämte att giva ett
tillfredsställande svar på
allmänmänskliga livsfrågor och bestämmes av
både intellektuella och
emotionel
la intressen. Den kan föreligga i
den religiösa symbolens form 1.
utvecklas med hjälp av filosofiska
begrepp. De filosofiska V. ha
stundom grundats på en allmän
princip, ur vilken
erfarenhets-världen förklarats, men i andra
fall ha de uppbyggts induktivt på
grundval av
specialvetenskapernas resultat. Exempel på den
förra typen erbjuda Schelling och
Hegel, på den senare Spencer och
Wundt. De olika V. låta sig
indelas i vissa huvudtyper.
Allteftersom verkligheten uppfattas
ss. enhetlig 1. mångfaldig, andlig
1. fysisk, talar man om resp,
mo-nistisk, pluralistisk,
spiritualis-tisk och materialistisk V., och
allteftersom världsförloppet
tänkes ske med naturnödvändighet 1.
enl. ändamålsprinciper, betecknas
V. som mekanisk, resp, teleologisk.
Att kritiskt pröva de olika V: s
grundbegrepp tillhör
kunskapsteorins uppgifter. Den s. k.
världs-åskådningspsykologin (Dilthey,
Jaspers m. fl.) undersöker
sambandet mellan V. och de skilda
typerna av psykisk konstitution.
Värmbol, sulfatfabrik i ö.
Vingåkers skn, Södermani. 1. Äg.
Holmens bruks & fabriks a. b.
Värmdö. 1. Största ön i
Stockholms skärgård, belägen i dess
centrum. V. har starkt
sönderskuren kust och består av två
huvuddelar, förenade genom näset
vid Älstäket: Värmdölandet samt
Orminge- och Farstalanden. I s.
skiljes V. genom kanaler och
smala sund från Ingarö och
Fågel-brolandet, tills, med vilka V.
omfattar 271 kvkm. V. ingår i V. 2,
Gustavsbergs, Ingarö och Bo
socknar, Sthlms 1. — 2. Socken i
Sthlms 1., delad mellan V. förs.
(2,755 inv.), som jämte Djurö och
Mö ja bildar pastorat i Uppsala
stift, och Vaxholms förs. 3,230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
