Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmdö - Värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Värme
1186
inv. —- V. omfattar Värmdölandet,
en del av Fågelbrolandet samt
talrika smärre öar och holmar. — 3.
Skeppslag i S. Roslags domsaga,
Sthlms L, omfattande socknarna
V. 2, Möja, Djurö, Ingarö,
Gus-tavsberg och Bo.
Värme, en form av energi, som
består i kinetisk och ofta även
potentiell energi hos ämnenas
molekyler. Enl. en äldre
uppfattning var V. ett oförstörbart,
ovägbart ämne (impondera’bile),
som t. ex. vid värmeledning
övergick från en kropp till en annan.
Detta åskådningssätt, som leder
till riktiga resultat bl. a.
beträffande många kalorimetriska
fenomen, strider mot energiprincipen
och ersattes av Mayer, Colding
och Joule av uppfattningen om V.
som en energiform
(mekaniska värmeteorin). — Då V.
är en energiform, kunna
värmemängder mätas i erg; ofta
användas även de s. k. kaloriska
enheterna. Om dessa och om
mätning av värmemängder se
Ka-1 o r i m e t r i. Utom
värmemängd förekommer i värmeläran
en annan grundläggande storhet,
temperaturen (se d. o.), som
i viss mening kan anses beteckna
intensiteten hos den värmemängd,
en kropp innehåller. Om mätning
av temperaturer se
Termometer och P y r o m e t r i. — Varje
kropp har, beroende på sin
temperatur, en viss värmeenergi, som
delvis kan överföras till annan
energi, t. ex. vid adiabatisk
utvidgning av en gas, som därvid
uträttar ett visst arbete men
samtidigt får lägre temperatur,
mindre värmeenergi. Omvänt kunna
alla andra energiformer överföras
i V., t. ex. mekanisk energi (vid
friktion), elektrisk (då en ström
flyter genom ett motstånd),
kemisk (vid kemiska reaktioner),
38. — Le x. XII. Tr. 24. 7. 28.
elektromagnetisk strålning (vid
absorption). Härvid uppstår enl.
energiprincipen lika mycket
värmeenergi, som det försvunnit
energi av annan art. I vissa fall kan V.
tillföras en kropp utan att dess
temperatur därför stiger. Så är
fallet t. ex. vid smältning och
ång-bildning. Härvid samlas den
tillförda värmeenergin i kroppen i
form av s. k. 1 a t e’ n t V.
(smält-1. ångbildningsvärme) och avgives
åter utan temperatursänkning vid
stelning 1. kondensation. Spec. vid
ångbildning, som är förbunden
med stark volymsökning,
förbrukas en stor del av det tillförda V.
till det mekaniska arbete, som
ut-föres vid utvidgningen (jfr
Volymenergi). Vid
kondensa-tionen utföra omvänt omgivande
kroppar ett lika stort arbete,
vilket övergår i V., som avgives
utåt. Ehuru sålunda endast en
del av det tillförda V. kan
anses magasinerat i ångan ss.
latent V., betecknas dock hela det
tillförda V. ss. (latent)
ångbildningsvärme. — En kropp, som
befinner sig i närheten av andra
med lägre temperatur, avger
energi till dessa huvudsaki. genom
tre processer: ledning, konvektion
och strålning. För
avkylnings-hastigheten gäller approximativt
Newtons lag (se
Avkylning), vilken av Dulong och
Petit m. fl. ersatts med
empiriska formler. Värmeledning beror
på att molekylernas
medelhastighet i ett medium växer med
temperaturen; är temperaturen högre
i en del av mediet, överföres
genom stötar mellan molekylerna
i denna del och angränsande
molekyler energi till de senare.
Resultatet är en energitransport, som
är proportionell mot
temperatur-gradienten och riktad åt motsatt
håll mot denna. Genom en
cylin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
