Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmebehandling - Värmecentrum - Värmedöd - Värmeekvatorn - Värmeekvivalent - Värmeenheter - Värmefärg - Värmegrad - Värmekapacitet - Värmeledning - Värmeln - Värmelära - Värmemotorer - Värmeregulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Värmecentrum—Värmeregulation
1190
medel. Lokal V. verkar ofta
smärtstillande, trol. genom ökad
blodtillströmning. Genom denna
kan ev. även den sjukliga
processen påverkas i gynnsam riktning.
De mest använda medlen äro
våt-värmande omslag, varm luft, med
varmt vatten uppvärmda
kaut-sjukkuddar 1. flaskor, elektriskt
uppvärmda flanellkuddar, varma
grötar samt diatermi. — Metall.
Se Stål sp. 180.
Värmecentrum, se
Värmeregulation.
Värmedöd, se Energi sp. 1010.
Värmeekvatorn, det bälte
kring jorden, där den årliga
medeltemperaturen är högst. V.
kännetecknas av riklig nederbörd och
vindstilla (se Kalmr egioner)
och ligger på 4—5° n. br. Den
linje, som anger högsta
temperaturen, ändrar med årstiderna läge
med c:a 5 breddgrader.
Värmeekvivalent, mekanisk
V., se K a 1 o r i m e t r i sp. 460.
Värmeenheter, enheter för
värmemängder, se Kalorimetri.
Värmefärg, ett ämne, som vid
uppvärmning över en viss
temperatur plötsligt ändrar färg och
därför användes vid
demonstra-tionsförsök bl. a. rör.
värmeledning. Vanl. användes kvicksil
ver-silverjodid, vars färg vid c:a 35°
övergår från ljusgul till
orange-röd.
Värmegrad, detsamma som
temperatur (se d. o. Fys.).
Värmekapacitet, se
Kalorimetri sp. 459.
Värmeledning, se
Uppvärmning och Värme sp. 1186.
•—-Värmeledningsförmåga,
se V ä r m e sp. 1187.
Värmeln, insjö i s. Värmland
(jfr d. o. sp. 1196), avflyter till
en fjärd av Vänern. 77 kvkm.
Värmelära, läran om värme (se
d. o.).
Värmemotorer, kraftmaskiner,
som grunda sig på en 1. annan
termisk process. Hit höra
ångmaskiner, ångturbiner,
förbränningsmotorer, förbränningsturbi-ner, varmluftsmaskiner m. fl.
Värmeregulation, den process,
varigenom kroppsvärmet (se d. o.)
hålles i det närmaste konstant
(hos jämnvarma djur). V. sker
till största delen genom impulser,
som utgå genom sympatiska
nerver från ett temperaturkänsligt
ställe i hjärnans bas i höjd med
thalamus (jfr H j ä r n a sp. 802),
värmecentrum. Ett stick i
värmecentrum, värmestick, ger
höjd kroppstemperatur. Avskiljas
främre delarna av hjärnan hos
ett jämnvarmt djur genom ett
snitt strax bakom thalamus, blir
djuret växelvarmt, d. v. s.
förlorar till en stor del sin förmåga av
V. Vid sänkning av omgivningens
temperatur inträder dels en
sammandragning av hudens kärl (jfr
V a s o m o t o r i s k a nerver)
och därigenom ett relativt
minskat värmeavgivande från blodet,
dels genom ökad muskeltonus
ofrivilliga sammandragningar av
hudmuskler (jfr Gåshud) och
genom livligare förbränning en
ökad värmeproduktion. De absolut
taget större värmeförlusterna vid
lägre än vid högre temperatur i
omgivningen kompenseras på
detta sätt. Stiger omgivningens
temperatur, utvidgas hudkärlen,
varigenom värmeavgivandet ökas.
Räcker ej denna kompensation,
inträda svettning (jfr Svett) och
värmeavgivande avdunstning av
vatten. Även genom ökad andning
kan värmeavgivandet ökas. Vid
för stor påfrestning räcker ej V.
till. Vid hög temperatur i
omgivningen och spec. i fuktig luft,
där värmeavgivandet genom
svettning är minskat, samt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
