Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbotten - Västerbottens fältjägarkår - Västerbottens gruv a. b. - Västerbottens-Kuriren - Västerbottens län - Västerbottens läns folkhögskola - Västerbottens mellersta domsaga - Västerbottens norra domsaga - Västerbottens norra kontrakt - Västerbottensost - Västerbottens regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215 Västerbottens fältjägarkår—Västerbottens regemente 1216
(Nordösterbotten), varjämte efter
bildandet av Norrb. 1. 1810 även
övriga n. delen av V., Norrbotten,
kom att räknas som särskilt
landskap. Jfr Norrland.
Västerbottens fält jägarkår,
se Västerbottens
regemente.
Västerbottens gruv a. b.,
Sthlm, grundat 1925, äger
fyndigheter i Skelleftefältet.
Västerbottens-Kuriren,
folk-frisinnad söckendagstidning i
U-meå, grundad 1900. Redaktör har
1902—26 varit G. Rosén (se d. o.).
Västerbottens län omfattar
Västerbotten, n.ö. delen av
Ångermanland och s. delen av Lappland.
58,934 kvkm., därav 55,571 kvkm.
land. Folkmängd (1927) 199,555,
därav 101,915 mankön. I V.funnos
1920 1,680 lappar. I städerna
bodde 1927 7,1 % av V:s
befolkning. V. indelas judiciellt i
5 domsagor och 10 tingslag,
lydande under Svea hovrätt, och
administrativt i 4 fögderier och
26 landsfiskalsdistrikt. 2 städer
(Umeå och Skellefteå), 1 köping
(Vännäs) och 9
municipalsam-hällen. Av arealen upptogos 1926
60 har av trädgård, 98,070 har av
åker, 148,910 har av naturlig äng;
den odlade jorden utgjorde 1,8 %
och skogsarealen 58,3 % av hela
landarealen. Skörden utgjorde
1927 1,430 ton råg, 22,105 ton
korn, 2,635 ton havre, 4,660 ton
blandsäd, 34,870 ton potatis,
16,095 ton foderrotfrukter och
223,660 ton hö. Husdj ursstocken
utgjorde 1919 19,905 hästar,
92,855 nötkreatur, 101,195 får,
9,300 getter, 7,285 svin och 48,655
höns; renarnas antal var 1921
35,435. Fisket gav 1923 1,425 ton.
Av lantbruk och fiske levde 1920
63,2 %, av industri, hantverk
och bergsbruk 18,2 % samt av
handel och samfärdsel 6,4 % av
V: s befolkning. Industrin
sysselsatte 1926 5,996 arbetare vid 239
arbetsställen, därav inom
träindustri 3,326 och 66 samt inom
pappers- och grafisk industri
1,736 och 18. De allmänna vägarna
hade 1926 en längd av 3,918 km.,
järnvägarna år 1927 554 km.
(statsbanor). V. beröres av
Stambanan genom övre Norrland och
Inlandsbanan med tvärbanorna
Vännäs—Holmsund, Bastuträsk—
Kallholmen och
Hällnäs—Lycksele. Handelsflottan räknade vid
1926 års utgång 6 ång- och 1
segelfartyg om tills. 312 nettoton.
Västerbottens läns
folkhögskola i Degerfors skn, grundad
1905, omfattar huvudkurs och
kvinnlig kurs.
Västerbottens mellersta
domsaga i Västerb. 1. utgöres av två
tingslag, Nysätra och Burträsks.
26,250 inv.
Västerbottens norra domsaga
i Västerb. 1. utgöres av två
tingslag, Skellefteå samt Norsjö och
Malå. 54,775 inv.
Västerbottens norra
kontrakt i Luleå stift omfattar
pastoraten Nysätra; Lövånger;
Skellefteå landsf örs.; Skellefteå
stadsförs.; Bureå; Byske och
Fällfors; Norsjö; Jörn; Burträsk
och Kalvträsk.
Vasterbottensost,
Burträskost, beredes i huvudsak som
Väst-götaost (jfr d. o.). V. efterröres
i 2 tim. och får därigenom
smul-osttextur (se Ost). Full mognad
tar 8—12 mån.
Västerbottens regemente, I.
20, Umeå, infanteriregemente. V.
leder sitt ursprung från ett omkr.
1615 organiserat norrländskt
storregemente, som omkr. 1630
uppdelades på bl. a. V., först kallat
Norrlands regemente. 1841 delades
detta i Norrbottens och
Västerbottens fält jägarkår er, vilka båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
