Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbottens regemente - Västerbottens södra domsaga - Västerbottens södra kontrakt - Västerbottens västra domsaga - Västerbygdens vattendomstol - Västerdals kontrakt - Väster-Dalälvens kraft a. b. - Västerfjället - Väster-Färnebo - Väster-Färnebo kontrakt - Västergarn - Västergyllen - Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Västerbottens södra domsaga—Västergötland 1218
genom 1892 års härordning åter
utökades till regementen.
Västerbottens södra domsaga
i Västerb. 1. utgöres av två
tingslag, Nordmalings och Bjurholms
samt Degerfors. 27,150 inv.
Västerbottens södra kontrakt
i Luleå stift omfattar
pastoraten Nordmaling; Hörnefors;
Bjur-holm; Umeå stadsförs.; Umeå
landsförs.; Holmsund; Sävar och
Holmön; Vännäs; Degerfors;
Bygdeå och Robertsfors.
Västerbottens västra
domsaga i Västerb. 1. utgöres av tre
tingslag, Lycksele, Vilhelmina och
Åsele. 47,690 inv.
Västerbygdens
vattendomstol, se Vattendomstolar.
Västerdals kontrakt i Västerås
stift omfattar pastoraten Floda;
Nås; Järna; Äppelbo; Malung och
Tyngsjö; Lima; Transtrand.
Väster-Dalälvens kraft a. b.,
Grängesberg, grundat 1907, äger
Mockfjärds kraftverk.
Västerfjället, se O v i k s f j ä
1-1 e n.
Väster-Färnebo, socken i
Väst-manl. L, pastorat i Västerås stift.
4,135 inv.
Väster-Färnebo kontrakt i
Västerås stift omfattar
pastoraten Väster-Färnebo; Norberg;
Västanfors; Romfartuna,
Hara-ker; Fläckebo; Väster-Våla;
Kar-benning.
Västergarn. 1. Socken i Gotl. L,
jämte Sanda och Mäster by
pastorat i Visby stift. 290 inv. —
Kyrkan motsvarar endast koret i en
omkr. 1250 påbörjad, enl. den
ursprungliga planen aldrig
fullbordad anläggning. Ruiner av en
äldre absidkyrka och av en kast al.
— IV. finnes en c:a 1,000 m. lång,
halvcirkelformig vall av gråsten
och jord, som sannolikt omslutit
en handelsplats från vikingatiden.
— 2. Fiskläge och badort i V. 1.
Västergyllen, en spec. i poesi
använd form för Västergötland.
Västergötland, Sveriges
folkrikaste landskap, mellan 57° 9’
och 59° 2’ n. br. samt 3° 21’ och
6° 27’ v. 1. från Sthlm, gränsar i
n. till Värmland och Närke, i ö.
och s.ö. till Östergötland och
Småland, i s. till Halland, i v. till
Kattegatt, Bohuslän och Dal.
Gränsen genomlöper i ö. och
n.v. delvis Vättern och Vänern.
17,614 kvkm. 770,045 inv. —
Naturbeskaffenhet. Utmed
Kattegatt har V. örik fjordkust,
utmed Vänern omväxlande
slättlands- och förkastningskust, rik
på bukter, öar och halvöar, och
utmed Vättern en föga buktad
förkastningskust. V: s s. hälft
uppfylles av Sydsvenska
höglandet och dess sluttningar. Det
sam-manbindes genom en rad
skog-klädda urbergshorstar utmed
Vättern (Hökensås m. fl.) med
Tiveden i n.ö. F. ö. upptages V:s
n. hälft huvudsaki. av slätter,
ss. Skaraslätten, Tidadalen och
Falbygden (Falan), ofta
gemensamt kallade Västgötaslätten; de
räknas till Sveriges äldsta och
förnämsta odlingsbygder, över
slätterna höja sig terrassartat de
plana ”Väst göt abergen”:
Billingen, Mösseberg, Ålleberg,
Varvs-och Gerumsbergen, Halle- och
Hunneberg samt Kinnekulle.
Höglandet i s. är kargt och
till största delen skogbevuxet.
S.v. om Mösseberg utbreda sig
Svältorna, förr ljunghedar, nu till
största delen skogbevuxna.
Höglandets huvuddel bildar
”Sjuhä-radsbygden” 1. ”Knallebygden”,
som tack vare omfattande
hemslöjd och mångsidigt utnyttjande
av de sparsamma
naturtillgångarna flerstädes livnär en lika tät
befolkning som slättbygderna.
Genom V. flyta till Kattegatt Göta
89. — Le x. XII. Tr. 30. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
