Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Vävning
1272
Gablervävstol.
Jacquardmaskiner. Hastigheten
växlar mellan 80 och 240 slag i
min. Varje vävare sköter 1—6
mekaniska vävstolar. Genom de
automatiska
vävstolarna har ernåtts dels en
avsevärd produktionsökning per
arbetare (varje vävare kan sköta upp
till 24 stolar, vanl. dock endast
12—16), dels större produktion
per vävstol. Den automatiska
anordningen består främst i en
spolväxlings apparat
(uppfunnen 1895 av den
engelskfödde amerikanen James
Northrop), vilken, medan vävstolen
går med full hastighet,
utkastar den tomma spolpipan och
insätter en ny spole i samma
skyttel. Utom Northropsstolen
[nå’throp-], vid vilken spolarna
sitta placerade runt en trumma,
förekomma flera variationer av
samma idé, bl. a. den schweiziska
Steinen-Rü’ti-stolen
[sjta’jnen-], försedd med ett
lutande spår, i vilket spolarna efter
hand glida ned från en på stolen
stående låda. I S e a t o n
vävstolen [si’ton-], uppfunnen
1898 av amerikanen D. M.
Sea-ton, är den vanliga skytteln med
väftspolen utbytt mot en tunn
skyttel, i vardera ändan försedd
med en tånginrättning, som
indrager väfttråden från utanför
stolen stående, stora bobiner.
Samma idé återfinnes vid en av
tysken J. Gabler konstruerad,
utan skyttel arbetande vävstol,
vilken för första gången
exponerades 1926. Tvenne tvångsstyrda
stänger med hakar, en vid
varje sida, samverka här för att
draga inslaget genom skälet från
de vid stolens båda sidor anbragta
bobinerna. —■ Jämte nämnda
väv-stolstyper finnas flera mer 1.
mindre invecklade
specialmaskiner för vissa artiklar, ss.
vävstolar för sammetsartade varor (se
Mattor och Sammet) m. fl.
— S. k. gas- 1. slingvävnader (se
Gas. Text.) kunna framställas
i vanliga vävstolar, där
för-slingringen emellan varptrådarna
åstadkommes genom särskilda
skaft med h a 1 v s o 1 v; dock
finnas även för vissa artiklar
specialvävstolar med s. k. n å 11 i s
-ter, vilka ersätta dessa
solvin-rättningar. Tyllvävnader
framställas i bo’
bbinetmaski-ner (av eng. bobbin, spole), i
vilka ett flertal spolar föras
fram och åter över den glesa,
vertikalt spända varpen,
varvid de, delade i två partier,
som röra sig mot varandra, i tur
och ordning slingra sig
(knypplas) kring närmaste tråd. Genom
att varpen härunder långsamt
rör sig framåt, så att
spoltrå-darna binda i sned riktning,
uppkomma de celliknande maskorna.
—■ I s. k. trådgardiner,
maskin-vävda spetsar o. d., utgörande ett
slags fasonerad tyll, finnas tre
trådsystem: en grundvarp med
rakt sträckta trådar, ett
motsvarande antal figurvarptrådar, som
mer 1. mindre tätt föras fram
och åter mellan två närliggande
grundtrådar, samt lika många
bindetrådar, vilka genom en
om-slingring binda fast
figurtrådarna vid grundtrådarna. — Band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
