Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävning - Vävskolor - Växel - 1. Se Nitning - 2. Jfr Växellåda - 3. Se Spårväxlar - 4. Se Telefoni - 5. Se Jakt - 6. Inom affärslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Vävskolor—Växel
1274
förfärdigas ss. hemslö
jdsalstei-i en mycket enkel apparat,
bandvävstol, i vilken
skälbildningen ästadkommes genom
samverkan av ett antal
halv-solv och en kam, rörlig upp och
ned genom trampning. Inom
industrin användas mycket breda
vävstolar, i vilka ett större antal
band (stundom upp till 40)
framställas samtidigt bredvid
varandra. Skedlaget är försett med
ett större antal korta vävskedar,
och utefter dessa föras små
skytt-lar (en för varje band) fram och
åter genom skälen. — Mellan
spinning och V. förekommer ett
antal arbetsprocesser, för
varpgarnet rullning, varpning
(se dessa ord), ev. k 1 i s t r i n g,
b o m n i n g samt solvning
och skedning 1. motsvarande
arbeten, för väftgarnet s p o 1
-ning. Bomningen, varpens
upp-lindning på varpbommen, sker
i hemslöjden oftast i själva
vävstolen med tillhjälp av en gles
vävsked 1. en s. k. r e d k a m.
Klistring, varpgarnets
impregne-ring med mjölklister 1.
limlösning, för att den bättre skall
motstå nötningen i vävstolen,
sker sällan i hemslöjden, där
man i regel använder relativt
starkt material. Varpens
träd-ning genom solv och vävsked
(solvning, skedning) sker för
hand genom solv kroken.
Finnes redan en ”solvgång” för
samma slags väv, kan man knyta den
nya varpen i den föregåendes
slutända. För spolning av inslaget
användes i hemslöjden antingen
spolrocken 1. små enkla
apparater. I industrin användas
härför maskiner; ofta kan
spinn-copsen (se S p i n n i n g sp. 1320)
användas direkt utan omspolning.
Vävskolor, anstalter för
undervisning i hem- och konstvävnad 1.
ock för utbildning av fackmän för
textilindustrins behov. Av det
senare slaget finnas i Sverige 2 V.,
Vävskolan i Borås,
grundad 1866, som även har en linje
för konstvävnad, och J o h n
Lennings vävskola i
Norrköping, grundad 1887.
Växel. 1. Se Ni t ning. —
2. Ett par, mot varandra
arbetande kugg- 1. friktionshjul.
Jfr Växellåda. — 3. Se
S p å r v ä x 1 a r. — 4. Se T e 1 e
-f o n i sp. 876 ff. — 5. Se Jakt
sp. 28. — 6. Inom affärslivet
använt särskilt slag av anvisningar.
I sin egentliga och fullständiga
form innefattar V. en invisning,
d. v. s. en handling, varigenom
en person (A) uppdrager åt en
annan person (B) att till en
tredje (C) betala en summa
penningar. A kallas växelgivare,
växelutställare 1. trasse’nt. B
växelbetalare, trassa’t 1., om han
godkänt V. och skrivit sitt namn
därå, accepta’nt, och C
växeltaga-re 1. remitte’nt. A säges draga
på B, och V. benämnes dragen
(trasse’rad) V. 1. tra’tta.
Godkänd V. kallas även acce’pt. Om
utställaren själv utfäster sig att
betala V., benämnes den egen V.
(även torr växel) och utgör eg.
endast en vanlig skuldförbindelse.
V. äro av stor betydelse som
kreditmedel. Man skiljer mellan
va ru växlar och
finans-växlar. Till grund för de förra
ligger en verklig försäljning av
varor, under det att de senare
endast innebära en
penningtransaktion. Ackommodatio’ns-växlar äro ett slags
finansväxlar, tillkomna för att avhjälpa en
tillfällig penningbrist och
avsedda att i sinom tid ersättas med
varuväxlar. Sker ej detta, utan
likvideras V. genom dragande
av nya papper, säges
växel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
