Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växjö—Alvesta järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Växjö Östregård—Växter
1288
serum 1911, Virserum—Hultsfred
1922. Äges och trafikeras av V:s
a. b., Växjö.
Växjö Östregård,
municipal-samhälle i Växjö landskommun,
Kronob. 1., invid Växjö. 1,660 inv.
Växla, se Jakt sp. 28.
Växt. Bot. se Växter. —
Med. Detsamma som svulst.
Växtbaser 1. a 1 k a 1 o i’ d e r,
i vissa växter, företrädesvis
tillhörande fam. Papavera’ceae,
So-lana’ceae, Ranuncula’ceae och
Rubia’ceae, avlagrade ämnen,
vilka äro kvävehaltiga, basiska,
cykliska föreningar. V. ha i allm.
en utpräglad verkan på
djurorganismens funktioner, och många
äro viktiga läkemedel och häftigt
verkande gifter. Den basiska
karaktären härrör från
aminogrupper. V. bilda med syror
kristalliserande salter, av vilka flera äro
svår lösliga och jämte en del
komplexa föreningar med
metallsal-ter tjäna till isolerande 1.
påvisande av V. Av alkali fällas de
flesta V. ur vattenlösning, vanl.
som kristaller. De V., som endast
innehålla kol, väte och kväve, äro
flyktiga och i fritt tillstånd oljor.
Ett mycket stort antal V. ha
framställts i ren form och
bestämts till sin kemiska
konstitution. Hos ett flertal V. är denna
synnerligen invecklad. V. indelas
efter de cykliska kärnor, som
ingå i dem, i: 1) V., som äro
oxi-fenylalkylaminer, m. fl. De flesta
förekomma i mjöldryga. 2) V.
med pyridin. Hit höra bl. a. V.
i odört, i arekapalmens frukter
och i tobak (n i k o t i’ n m. fl.).
3) V. med pyrrolidin, H,C—CH2.
I I
h2c ch2.
V
NH
Hit höra bl. a. a t r o p i’ n,
h y o s c i’ n, h y o s c y a m i’ n
och k o k a i’ n. 4) V. med kinolin.
Hit höra kinaalkaloider
och V. i arter av släktet
Stry’ch-nos. 5) V. med isokinolin (isomer
till kinolin). Hit höra tre V. ur
opium (pap aver i’n, n ar k o
-t i’ n och n a r c e i’ n), vid. ber
-b e r i’n i Be’rberis m. fl. 6) V.
med fenantren. Hit höra
opium-alkaloiderna m o r f i’n, k o d e i’n
och t e b a i’ n. 7) V. med
purin-kärna (jfr Pur in). — Av V. med
obekant konstitution märkas
ese-ri’n i kalabarbönor, pelloti’n i
pellote, veratri’n, yohimbi’n
m. fl. — Se vid. ovan nämnda V.,
växter 1. växtprodukter.
Växtdun, se C e i b a.
Växter, den ena av de två
huvudgrupperna av organismer (jfr
Djur). Om skillnaden mellan
V. och djur se Organism. Av
nu levande V. äro minst 200,000
arter kända. I ett modernt
växtsystem kunna bl. a. följande
grupper uppställas (ev. förekommande
svenska namn inom parentes) :
Flagella’ta (flagellater)
D ino fla g ella’ t a (dino flagellater)
Sc hisophy’ ta
Schizomyce’tes (bakterier)
Cyanophy’ceae (blågröna alger)
Myxomyce1 tes (slemsvampar)
Diato’meae (kiselalger)
Co njug a’ t ae
Chlor ophy’ ceae (grönalger)
C har ophy1 ta (kransalger)
Phaeophy’ ceae (brunalger)
Bhodophy’ceae (rödalger)
Fu’ngi (svampar)
PhycomycFtes (algsvampar)
Ascomyce’tes
Basidiomyce’tes
Bihang: Fungi imperfe’ cti samt
Liche’-nes (lavar)
Bry ophy’ ta (mossor)
Hepa’ticae (levermossor)
Jfu’sci (bladmossor)
Pt eridoph y’ t a (ormbunksväxter
Filica’les (ormbunkar)
Equiseta’les (fräkenväxter)
Lycopodia’les (lummerväxter)
Phan er oga’mae (fanerogamer)
Gymnospe’rmae (gymnospermer>
Cycada’les (kottepalmer)
Ginhgoa’les (släktet Ginkgo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
