Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas rörelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Växternas rörelser—Växternas spridning
1290
Conüferae (barrträd)
Gneta’les (släktena Ephedra, Gnetum,
Welwitschia)
Angiospe’rmae (angiospermer)
Dicotyledo’neae (dikotyledoner)
Monocotyledo’ neae (monokotyledoner)
De i tab. med samma stil satta
namnen ange grupper av samma
systematiska storleksordning. Se
vid. de olika namnen 1. därifrån
gjorde hänvisningar. De tretton
första huvudgrupperna betecknas
som kryptoga’mer. — Jfr
Systematik.
Växternas rörelser. Alla
växter uppvisa åtminstone något slag
av rörelsefenomen; inuti cellerna
förekomma sålunda alltid
proto-plasmaströmningar. Av rörelser
i egentlig mening förekomma
s t äll f l y 11 n in g s - 1. l ok o
-mot o’riska rörelser hos
fritt rörliga växter (ss. bakterier,
encelliga alger) samt hos
svärmsporer och spermatozoider; de
flesta hithörande rörelser kunna
hänföras till t axi er (se d. o.).
Böjningsrörelser
förekomma hos fastvuxna växter. En
del orsakas av ändringar i
fuktigheten i döda cellers väggar:
hygrosko’piska rörelser,
varigenom t. ex. de torkande
väggarna i mognande fröhus 1.
sporkapslar öppna sig (jfr
Växternas spridning). Andra
böjningsrörelser ske genom oliksidig
tillväxt hos resp, organ (n u t a
-t i o’ner) 1. genom av ändringar
i saftspänningen orsakade,
växelvisa förlängningar och
förkortningar av ett organ (v a r i a
-t i o’ n s r ö r e 1 s e r, ss. vissa
nastier; se nedan).
Böjningsrörelser ske i vissa fall utan påverkan
utifrån (a u t o n o’ m a rörelser).
Hit höra bl. a. de kretsande
rörelser, som ständigt utföras av
småbladen hos ”telegrafväxten”,
Des-mo’dium gy’rans (en i Ostindien
hemmahörande ärtväxt). Andra
Nyktinastiska rörelser hos vitsippa.
T. v. dagställning, t. h. sömnställning,
böjningsrörelser ske under
inflytande av retningar utifrån (p a
-r a t o’ n i s k a 1. i n d u c e’
-rade rörelser,
retningsrö-r el ser). Ske rörelserna i
bestämd riktning i förhållande till
retningskällan, kallas de t r o
-p ismer (se d. o. Bot.), ske de
oberoende av retningsriktningen,
kallas de n a s t i’ e r. En t e r
-mona’stisk rörelse 1.
termo n a s t i’ orsakas sålunda av
temperaturändringar, en f o
tona s t i’ av ljusändringar, en
s e i s m o n a s t i’ av beröring 1.
slag o. s. v. Periodiska
termo-och fotonastiska rörelser utföras
av många växters blommor och
blad under inflytande av de
dygnsperiodiska växlingarna i
temperatur och belysning.
Vitsippans blommor sluta sig och
böja sig nedåt, harsyrans
småblad böja ihop sig mot aftonen,
öppna sig, resp, böja sig uppåt
på morgonen. På dagen inta
dylika växtdelar därigenom d a g
-ställning, på natten
sömn-ställning (n y k t i n a’ s
-tiska rörelser,
nyktinasti’-er). Växternas ”sömn” kan f. ö.
ej jämställas med djurens, och
nyttan av sömnrörelserna synes
ofta osäker. Seismonastier
förekomma bl. a. hos bladen av
Mimo’sa (se d. o.), hos
fångstapparaterna hos Dionae’a m. fl.
(se Insektätande växter).
Växternas spridning. Växter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
