Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas tillväxt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Växternas tillväxt—Växtfett
1294
hela skott, fastna i hår, på kläder
o. d. och släpas med (e p i z o’ i s k
spridning), 1. därigenom, att
frukter förtäras, varvid fröna tack
vare motståndskraftigt skal kunna
gå oskadda igenom tarmkanalen
och komma ned i jorden med
exkre-menterna (endozo’isk
spridning). Epizoisk spridning
möjlig-göres vanl. genom hakar, taggar
o. d., ss. på frukterna av
BVdens-och Ga’lium-arter, på holkfjällen
hos kardborre etc.; vissa frukter
och frön äro klibbiga. Endozoisk
fröspridning förekommer hos
växter med bär, stenfrukt, köttig
skenfrukt, saftigt yttre lager på
fröskalet 1. saftigt fröhylle.
Djuren lockas genom lysande färger 1.
stark lukt hos frukterna. — Ett
Frön av vårfryle (a) och nunneört (b),
specialfall är m y r m e k o k o’ r
spridning hos myrmekofila
växter (se d. o.). Här sker V.
med myrornas hjälp, ss. hos
luktviol, nunneört, vårfryle, där ett
köttigt fröskaft förtäres av
myrorna, vilka därvid släpa omkring
fröna. — Av största betydelse för
V. äro åkerbruk, samfärdsel o. a.
slag av mänsklig verksamhet.
Växternas tillväxt. Hos unga
rötter och stammar sker
längd-tillväxten vanl. blott i
spetsen (spetstillväxt), där
genom celldelningar rader av nya
celler uppstå. Bakom spetsen
följer en zon, där cellväggarna
undergå stark sträckning, i allm.
utan ytterligare celldelningar.
Tillväxten per längdenhet är
starkast inom denna
”sträck-ningszon”. Sträckningen sker
stundom mycket hastigt, ss. i
ståndarsträngar 1. unga
bamburör; de sistnämnda kunna
tillväxa nära 1 m. på ett dygn.
Stundom kvarstår meristem (jfr d.
o.) långt från spetsen, ss. ovan
stamlederna hos gräsen; hos
dessa skei’ därför längdtillväxten
på flera ställen i stråt
(inter-k a 1 ä’ r tillväxt). —
Tjock-lekstillväxten är hos
mo-nokotyledonerna vanl. begränsad,
emedan meristemet snart
förbrukas, men i stammar och rötter
hos gymnospermer och
dikotyle-doner äger en sekund ä’r
tjocklekstillväxt rum
under växtens hela livstid,
emedan sekundärt meristem (jfr d.
o.) nybildas, från vilket årligen
nya ved- och barklager bildas.
Härigenom kunna årsringar
uppkomma (jfr Ved). Vanliga
träd bli därvid allt tjockare,
medan t. ex. palmer tidigt uppnå
sin definitiva tjocklek (ung. lika
efter hela stammen). — Bladens
tillväxt fortgår länge vid basen
(interkalärt), hos ormbunkar (jfr
ill. till d. o.) dock även i spetsen.
— Mörker framkallar abnorm
längdtillväxt (etiolering). — Jfr
Auxanometer.
Växtfett, vegetabi’liskt
fett, fett, erhållet ur växtriket,
främst ur en del frukter och
frön. De viktigaste fett- och
oljeväxterna tillhöra
tropikerna. V. utgör bl. a.
huvudmassan av råvarorna i margarin-,
tvål- och ljusindustrierna. Fasta
V. kallas även växttalg
(vege-tabilisk talg), flytande V.
utgöra feta oljor. Viktigast
är kokosfett; av stor vikt äro
vid. palm-, palmkärn-, jordnöts-,
sesam-, oliv-, bomullsfrö-,
mandel-, raps-, rov-, ricin-, lin-,
hamp-, vallmo-, solros- och
behen-olja, kakao- och muskotsmör, bas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
