Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yttrandefrihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Y ttrandef rihet—Y vetot
1350
omfattar socknarna Ängsö,
Björkst a, Tortuna och Sevalla.
Yttrandefrihet, den enskilde
medborgarens rätt att i tal L
skrift uttrycka sina tankar,
åsikter 1. känslor, såvitt icke därmed
annans rätt 1. rättmätiga
intressen kränkas (hädelse,
ärekränkning o. s. v.). Y. är ss. en av
lagstiftningen erkänd 1. skyddad rätt
en sentida företeelse. I
överensstämmelse med upplysningstidens
idéer framfördes på 1700-t. kravet
på Y. som en allmän mänsklig
rättighet. Sedan den som sådan
fastslagits i franska
rättighetsförkla-ringen 1789, har Y. varit en av
liberalismens stående
programpunkter och ss. princip
småningom vunnit burskap i de flesta
stater, ehuru den icke alltid
formligen lagfästs.
Y’ttrium (efter Ytterby), se
Sällsynta jordmetaller.
Yttrotantali’t (efter Ytterby),
yttrotanta’1, se
Sällsynta jordmetaller.
Ytved, detsamma som splint.
Yucatån [jokata’n], 1. Halvö i
Central-Amerika, mellan
Mexikanska bukten och Karibiska
havet, i n.ö. genom
Yucatån-sundet skild från Kuba.
Kusten, som är låg och omges av
laguner och korallrev, har få
goda hamnar. Innanför kusten
höjer sig landet, som är uppbyggt
av tertiär kalksten, till en
karst-liknande platå, i allm. belägen 200
—500 m. ö. h. Halvön är glest
befolkad och föga uppodlad. Den
omfattar territoriet Quintana Roo,
staterna Y. 2 och Campeche samt
en del av staten Tabasco i
Mexiko, vid. n. Britt. Honduras och
en del av Guatemala. C:a 180,000
kvkm. C:a 0,5 mill. inv. — Y. var
centrum för en före den
spanska erövringen blomstrande
mayakultur (jfr Mayafolket). —
2. Stat i s. Mexiko, utgörande Y.
1: s befolkningscentrum. Odling av
agave och sockerrör. Huvudstad
Mérida. 41,287 kvkm. 360,000 inv.
Yu’cca, växtsläkte (fam.
Lilia’-ceae) i s. Nord-Amerikas samt
Central-Amerikas stäpp- och
ökentrakter. Hithörande arter,
palmliljor, ha ofta rätt hög, palmlik
stam, A’Zoe-lika blad och talrika,
vita 1. grönvita blommor i tät,
upprätt klase. Y. filamento’sa o. a.
arter odlas som prydnadsväxter
men äro knappast vinterhärdiga
på kalljord i Sverige.
Yukon, Ju kon [jo’kan]. 1.
Flod i Nord-Amerika, upprinner i
n.v. Kanada, genomflyter Alaska,
vars huvudflod den är, och
mynnar med stort delta i Berings hav.
Segelbar i Alaska (islagd okt.—
maj). Bland de talrika bifloderna
märkes Klondyke (se d. o.).
Guld-vaskningen vid Y. (jfr Guld sp.
99) är ännu givande. Rikt fiske.
3,600 km. 850,000 kvkm:s
flodområde. — 2. Territorium (sedan
1898) i n.v. Kanada, kring övre
Y. 1, gränsar till N. Ishavet i n.,
Nordvästterritorierna i ö., Britt.
Columbia i s., Alaska i v. 536,305
kvkm. 3,500 inv. (1925). Y. är
bergigt och skogrikt.
Guldfyndig-heterna vid Klondyke (se d. o.),
som 1898 inbringade 16 mill.
dollar, äro nu föga givande (året
1925—26 0,9 mill. dollar),
varför Y. i stor utsträckning
avfolkats (1901 27,000 inv.). Y. har
stora men föga utnyttjade
förekomster av kol, koppar, silver och
bly. Jakt på pälsbärande djur.
Huvudstad Dawson City (se d. o.).
Yverboren (av fsv. yvir, över;
eg. högboren), en från O. Rudbecks
”Atlantica” härrörande
förvanskning av hyperboréer (se d. o. 1) ;
numera vanl. i bet. storvulen och
fosterländsk i rudbeckiansk anda.
Yvetot [ivtå’], stad i dep.
Ord, som ej återfinnas under Y, torde sökas under J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>