Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yxhugg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
Yxhugg—Yünnan
1354
stenyxor. Äldre typer med slipad
egg äro de efter de viktigaste
fyndorterna uppkallade
Limhamns-yxan, utbredd i Syd-Sverige, samt
Lihultyxan, som förekommer i
mell. Sverige, där den avlöses av
trindyxan under den yngre
stenålderns första period,
trindyx-tiden. Under stenålderns
slutskeden röna flint- och stenyxornas
former inflytande av kontinentens
metallyxor, varjämte nya typer
med skafthål, likaledes
återgående på sydliga former i metall,
uppträda. Gånggriftstiden utmärker
sig sålunda för sin rikedom på
vackra stridsyxor i hårda
bergarter, ss. dubbeleggade,
mång-kantiga, båtformiga (se ill. till
Stenåldern sp. 1541),
rom-biska Y. m. fl. Under
hällkist-tiden försimplas dessa och uppgå
i den stora och skiftande grupp,
som kallas simpla skafthålsyxor.
— Den nordiska bronsåldern
(se ill. till d. o. sp. 623) kan
även uppvisa såväl tekniskt som
konstnärligt fulländade
metall-yxor med och utan skafthål. En
ny typ är den s. k. holkyxan, vars
ihåliga överdel omslutit ändan av
det vinkelböjda skaftet.
Järnåldern frambragte en mångfald
olikartade yxtyper av järn.
Under vikingatiden synas den
symmetriskt bredbladiga bilan och
den med starkt nedåtdragen egg
försedda skäggyxan ha varit de
mest omtyckta vapnen. Jfr
K a s t y x a och Stridsyxa.
Yxhugg, se H a 1 s. Veter.
Yxhult, stenhuggeri och
kalkbruk i Kumla skn, Örebro L, vid
Kumla—Yxhults järnväg. Äg. Y:s
stenhuggeri a. b., grundat 1878.
Yxlan, se Stockholms
skärgård sp. 1674.
Yxnerum, socken i östergötl. L,
jämte Björsäter pastorat i
Linköpings stift. 735 inv.
Y’xpila, se Gamla K a r 1 e
-by-
Yxviken, sågverk i Risinge
skn, östergötl. 1. Äg. Fiskeby
fabriks a. b.
Yüan Shi-kai, f. 1859, d. 1916,
kinesisk politiker. Y., som 1901
blev vicekonung i prov. Chili, f. å.
handelsminister och 1908 medlem
av stora rådet och ledare av
utrikesministeriet, inledde en
kraftfull reformverksamhet inom den
civila och militära förvaltningen.
Han väckte därigenom de
konservativas missnöje och störtades
1909 men utsågs vid
revolutionsrörelsens utbrott 1911 till
regeringstruppernas högste
befälhavare med diktatorisk makt. Han
undvek emellertid öppen kamp,
och sedan de revolutionära fått
övermakten, ingick han en
överenskommelse med dem och valdes
1912 till Kinas förste president.
Se vid. Kina sp. 807 f.
Yüe-chi, se Kina sp. 800 f.
Yün-kang, ort i prov. Shansi,
Kina, c:a 16 km. från staden
Ta-tung. Y. är berömt för sina
väldiga grottempel och i klippan
uthuggna buddhistiska gudabilder
(se Bildhuggarkonst sp.
1501).
Yünnan, J y n n a n. 1. Provins
i s. Kina, på gränsen till Tibet,
Burma och Franska Indo-Kina. Y.
är ett bergland, genomflutet av
Me-kong, Salween och
Yang-tsi-kiang. Betydande bergsbruk (tenn,
stenkol, koppar och zink). 380,000
kvkm. 9,8 mill. inv. — 2.
Huvudstad i Y. 1, 1,900 m. ö. h. Järnväg
till Hanoi. C:a 90,000 inv.
Ord, som ej återfinnas under Y, torde sökas under J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
