Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zilliacus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1377 Zilliacus—Zink 1378
Hohe Tauern, med stora glaciärer.
Högsta topp 3,523 m.
Zillia’cus. 1. Konni Z., f. 1855,
d. 1924, finländsk författare och
politiker. Urspr. jurist, vistades
Z. utomlands 1889—99, blev efter
hemkomsten en av ledarna för
motståndet mot det ryska
förtrycket samt var 1908—18
landsflyktig. Finlands kamp mot
för-ryskningen skildrade han i Ur
Finlands nyaste historia (2 bd,
1900—01) och i Från ofärdsår
och oroliga år (2 bd, 1919—20),
den ryska revolutionsrörelsen i
Det revolutionära Ryssland
(1902). — 2. Emil Z., f. 1878,
finländsk skald och
litteraturhistoriker, docent i Helsingfors
1909. Z:s djupa förtrogenhet med
grekisk kultur, som tagit sig
uttryck i litteraturhistoriska
studier och mästerliga översättning
ar, präglar även hans dikter (bl. a.
Offereld, 1915; I grottan, 1920;
Soluret, 1926), som jämte
grekiska landskapsbilder huvudsaki.
innesluta tankelyrik i en klassiskt
klar och knapp form.
Zimalium, se
Zinklegeringar.
Zimmermann [tsi’mmer-]. 1.
Robert Z., f. 1824, d. 1898,
österrikisk filosof. Z. tillhörde
Her-barts skola och ägnade sig åt
estetiken, där han hävdade en
formalistisk ståndpunkt, samt
filosofins historia. Bland hans arbeten
märkas Geschichte der Ästhetik
(1858) och Allgemeine Ästhetik
als Formwissenschaft (1865). — 2.
Arthur Z., f. 1859, tysk
diplomat, 1911 understatssekreterare i
utrikesministeriet, 1916—17
utrikesminister. Under hans
ämbets-tid gjordes det tyska fredsanbudet
12 dec. 1916 och beslöts det
oinskränkta U-båtskriget. För att
motverka krigshotet från För.
Stat, sökte Z. förmå Mexiko till
en allians, vilket dock endast
ökade stämningen för krig i För.
Stat.
Zimmerwald [tsi’mmervallt],
by i kantonen Bern, Schweiz. I Z.
grundades 1915 den tredje
inter-nationalen (se d. o. sp. 1455).
Zingibera’ceae, växtfamilj
(ordn. Scitami’neae) med c:a 800
arter, huvudsaki. i tropiska
Afrika och Asien. Storväxta örter,
ofta med knöliga rotstockar och
rikedom pä eteriska oljor. Hit
höra bl. a. ingefära, kardemumma,
Alpi’nia, Cu’rcuma.
Zink, metalliskt grundämne,
förekommer i naturen vanl. i form
av sulfid (zinkblände) 1.
karbonat (g al me ja). Jfr
Zinkmalmer. Z. var känd i
Kina och Indien redan på 1200-t.
men i Europa först mot slutet av
1700-t. Atomtecken Zn,
atomvikt 65,37, smältpunkt 419°,4,
kokpunkt 920°, spec. v. 6,9—7,2.
Z. är blåvit, glänsande,
kristalli-nisk och spröd. I luft förvandlas
Z. på ytan till oxid, vilken
emellertid sitter kvar och förhindrar
vidare oxidation. Z. användes
därför till takplåt, baljor,
överdragning av järn (se
Förzink-n i n g) m. m. Upphettas Z.,
brinner den med starkt ljus. Z. löses
lätt i syror under
vätgasutveck-ling och bildning av zinksalter.
Även alkalier lösa Z., varvid
bildas vätgas och zinkater. (Se
Zinkföreningar.) —Metall. Z.
framställes vanl. genom
reduktion av rostad zinkmalm med kol
i muffelugnar. Enär zinkoxidens
reduktionstemperatur är högre än
metallens kokpunkt, erhålles Z. i
gasform och kondenseras i förlag.
Ur komplexa malmer kan Z. med
fördel framställas pä
elektroter-misk väg. Den första användbara
elektriska ugnen för
zinkframställning var en ljusbågsugn (de
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
44. — L e x. XII. Tr. 17. 8. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
