Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zooparasit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1389
Zooparasit—Zorn
1390
tematikens grundläggare blevo
Ray, som införde artbegreppet,
och Linné, som ordnade arterna i
släkten, familjer etc. Buffon,
La-marck, Cuvier m. fl. strävade att
i systematiken ge uttryck för
djurgruppernas inbördes
släktskap. Cuvier införde den
komparativa forskningsmetod, varpå
modern Z. bygger. Som ingen annan
har dock Darwin genom sin
ut-vecklingslära verkat befruktande
på Z. och spec. på den
jämförande morfologin
(anatomin och embryologin), vars
huvudsakliga mål är fastställande
av organens homologier och
djurens släktskapsförhållanden. En
väsentlig del av materialet till
dylika undersökningar lämnar
paleozoologin och i viss
mån djurgeografin, som
behandlar djurens nuv. och tidigare
geografiska utbredning. I nära
anslutning härtill står
ekologin, som studerar djurens
förhållande till omgivningen m. m.
Genom W. Roux, som grundläde u t
-vecklingsmekaniken,
m. fl. infördes experimentell
metodik inom den gren av Z., e x
-perimentalzoologin,
som med biokemins och den
fysikaliska kemins tillhjälp studerar
djurens livsföreteelser.
Zooparasit (av grek. zo’on,
djur), djur, som lever som parasit.
Zootomi’ (av grek. zo’on, djur,
och tome’, snitt), djuranatomi.
Zopf [tsåppf] (ty., hårfläta,
stångpiska), benämning på den
tyska motsvarigheten till Louis
seize-stilen (se d. o.).
Zoppot [tså’ppåt], se
Danzig sp. 113.
Zorn, Anders, f. 1860, d.
1920, målare, etsare, skulptör. Z.,
som var son till en tysk
bryggmästare och en dalkulla,
uppfostrades i moderns hem i Dalar-
Självporträtt i rött. Målning av Anders
Zorn. (1915.)
na. 1875 kom han till
konstakademin i Sthlm, som han 1881
lämnade för att i utlandet bryta sig en
bana. I London, där han vistades
mellan vidsträckta resor, vann
han snabbt rykte som
akvarellmålare. De akvareller, han under
1880-t. utförde bl. a. i Spanien,
England, Sverige och
Nord-Afrika, visa en utveckling från en
om Egron Lundgrens påminnande
stil till en alltmera
impressionistisk teknik. I sina
Dalaröakvarel-ler (t. ex. Vdgskvalp, 1887,
Kunst-museet, Köpenhamn; se ill. till
Svensk konst sp. 393)
framstår han som en av den
stockholmska skärgårdens
konstnärliga upptäckare, och i sina
studier av nakna kvinnofigurer i det
fria (Sommar, 1887; En premiär,
1888, Nat. mus.) kom han redan
som akvarellmålare in på en genre,
som han senare skulle driva till
fulländning. — 1888 övergick han
definitivt från akvarellfärgerna
till oljefärgen. Samtidigt bosatte
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
