Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ämnesomsättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1535
Ämnessven—Ängel
1536
Ämnessven, under 1700-t. och
början av 1800-t. beteckning för
lärjunge, gesäll, e. o. tjänsteman
o. d. Numera ingår Ä. blott i vissa
sammanställningar, ”konstens Ä.”
etc., i bet. utövare o. d.
Ämtervik, annan form för
Em-tervik.
Ändamålet helgar medlen,
sats, varmed jesuiternas
motståndare karaktäriserat dessas etiska
praxis (se Jesuiter sp. 124).
Ändebol, station i Stora Malms
skn, Södermani. 1., vid östra
stambanan och Tisnare kanal. Vid Ä.
såg (äg. Forssjö trävaru a. b.).
Ändelse, språkelement som
fogas efteråt till en stam (se d. o.
sp. 1420) 1. ett ords grundform för
att närmare specialisera
betydelsen 1. funktionen. Ä. äro dels
av-ledningsändelser, varigenom nya
ord skapas, dels böjningsändelser.
De senare bestämma ordbetydelsen
till genus, kasus, numerus, tempus
m. m. Jfr A f f i x.
Ändlig är en matematisk
storhet, om man kan uppge en annan
bestämd storhet, som är större än
den förstnämnda.
Ändmoräner, vallar av
moränmaterial, som avlagras parallellt
med avsmältningsranden av en
inlandsis 1. glaciär. Ä. äro årliga
recessionsmoräner (se d. o.) 1. tyda
på långvarigt stillestånd i
isav-smältningen (jfr
Randbildningar). Se även Glaciär
och Morän.
Ändspröt, se Insekter sp.
1412.
Äng, ständigt gräsbärande
slåt-termark (jfr V all). Genom
uppodling har Ä: s areal i Sverige
minskats och utgör f. n. c:a 2 %
av hela landets areal och knappt
y4 av hela åkerarealen (mindre än
V20 av åkerarealen i Malmöh. 1.
men 4 ggr denna i Norrbotten).
Som Ä. bibehålies spec. fuktig
mark (sidvalls-, strand- och
starrängar, mader, myrslåtter) 1.
stenig dylik. Ä. ger vanl. liten skörd,
blott omkr. 500 kg. hö per har;
där Ä. gödslas och skötes väl,
er-hålles dock flera ggr mer.
Ängel (av grek. a’ngelos,
budbärare), från Septuaginta lånad
beteckning för vissa översinnliga
andeväsen, som enl.
israelitisk-judisk, kristen och muhammedansk
tro äro Guds speciella tjänare. I
G. T:s äldre delar nämnas Ä.
sällan. Egendomlig är den i Jahvisten
och Elohisten uppträdande
”Herrens” (d. v. s. Jahves) 1. ”Guds
Ä.” (1 Mos. 16: 7 m. fl.), vilken
är så att säga en ställföreträdare
för gudomen själv. I den egentliga
judendomen (fr. o. m. Hesekiel),
i vilken Gud fattas som en i
upphöjt majestät tronande, i
världens gång ej direkt ingripande
konung, få Ä. en mer
framträdande plats, i det de uppfattas som
gudomens ständiga redskap och
sändebud. Trol. föreligger här
även en viss inverkan från
babylonisk och persisk religion. I Daniel
och senare apokalypser stegras
Ä:s antal till det omätliga, och de
bilda en hierarki, i spetsen för
vilken stå de 4 (1. 7) ä r k e
-1. överänglarna (främst
Mikael, Gabriel och Rafael; se
dessa ord). Folken, ja även
individerna, få Ä. till beskyddare och
ledare (skyddsänglar). I
Ä:s tal upptas också keruberna
och ser af erna (se dessa ord).
Liksom dessa föreställer man sig i
judendomen Ä. ss. bevingade (jfr
däremot 1 Mos. 28:12). I allm.
tänker man sig dem ss. ljusets
väsen. Men i anknytning till bl. a.
1 Mos. 6:1 ff. utformas
föreställningen om ett syndafall i
ängla-världen och om fallna Ä.,
djävulens tjänare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
