Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547
Ärftlighetslära
1548
Fig. 2. Monohybrid korsning hos
Mira-bilis Jalapa. Upptill: föräldraplantornas
blommor oeh därunder två
bastardgenerationer. Nedtill: schema över samma
korsning; de stora ringarna beteckna
zygoterna med deras faktoruppsättning,
de små faktorerna.
samt äro icke ärftliga; ärftliga
förändringar, som kunna
inträffa och ge upphov till nya
linjer, kallas mutationer
(se vid. d. o. Biol.). En stor böna
av en linje med genomsnittligt
små bönor 1. en liten böna
av en linje med genomsnittligt
stora kunna icke säkert skiljas
blott genom mätning; härtill
fordras undersökning av avkomman.
Den yttre egenskapen motsvarar
således ej alltid den inre,
ärftliga beskaffenheten. Den yttre
egenskapen säges utgöra
individets företeelsetyp 1.
f e n o t y’ p, det i dess inre
nedlagda, ärftliga anlaget dess
anlag s t y p 1. genot y’ p.
Geno t y p i s k t identiska individ
sägas utgöra en b i o t y’ p 1.
1 i v s t y p. Om vissa plantor av
Pri’mula sine’nsis, vilka vid
nor
mal temperatur och fuktighet ha
röda blommor, kort före
blomningen drivas i stark värme och
fuktighet samt någon skugga, bli
blommorna rent vita. Återföras
plantorna till normala
förhållanden, bli de blommor, som
därefter slå ut, snart åter röda.
Vad som ärves, är här alltså
icke röda blommor, ej heller vita,
men däremot ett bestämt sätt
att reagera mot yttre
förhållanden, och fenotypen är alltid
resultatet av en samverkan mellan
ärvda anlag och yttre
omständigheter. ■— Bastardanalys. Närmare
undersökning av ärftlighetens
natur sker genom korsningar
och analys av bastardernas
avkomma. Denna forskningsriktning
kallas m endelis m (jfr d. o.),
och anlag, vilka ärvas efter nedan
angivna, av Mendel funna
regler, sägas m e n d 1 a. Vid
korsning av under bl ommor
(Mira’-bilis Jala’pa) med mörkröd
blomfärg och dylika med vit får
bastarden skära blommor. Denna första
bastardgeneration betecknas som
F4- generationen (”1 :a
filialgenerationen”). Efter
självbefruktning få i andra
bastardgenerationen (F2
-generatio-n e n) */4 av plantorna mörkröda,
2/4 skära och a/4 vita blommor.
I F3- generationen ge, efter
självbefruktning, de
rödblomman-de plantorna uteslutande
rödblom-mande, de med vita blommor
uteslutande vita, medan de skära
ånyo ge y4 röda, 2/4 skära och 1 /4
vita. I F4- och följande
generationer upprepas detsamma. Förloppet
kan tänkas så, att den röda och
den vita färgen bero på i växtens
celler nedlagda, sammanhörande,
pariga anlag, s. k. a 11 e 1 o
-m o’ r f a f a k t o’ r e r. Enl.
gängse bruk kan den faktor, som
ger röd blomfärg, betecknas med A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
