Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1549
Ärftlighetslära
1550
och den faktor, som ger vit färg,
med a. Själva plantorna
tänkas ha dubbel uppsättning
(för-äldraplantorna alltså AA, resp, aa
i var cell) och betecknas som
zygoter (jfr d. o.); ägg- och
sädescellerna tänkas ha enkel
uppsättning (A, resp, a) och
betecknas som g am et er (jfr d. o.).
Förloppet kan nu åskådliggöras i
bifogade schema (fig. 2). De vid
experimenten funna
talförhållandena erhållas under följande
förutsättningar: var garnet erhåller
endast den ena av de pariga
faktorerna, blott hälften av
gameter-na få alltså denna faktor, och
ga-meterna förena sig i alla tänkbara
kombinationer efter slumpens
lagar (”Mendels första regel”).
Alla individ, som äro AA 1. aa,
alstra blott ett slags gameter och
betecknas som h o m o zy g o’
-tiska (h o m o z y g o’ t e r),
individen Aa åter alstra olika slags
gameter och betecknas som h e
-t e r o z y g o’ tiska (h e t e r o
-z y g o’ t e r). Homozygoternas
anlag gå vid självbefruktning
över pä hela avkomman,
heterozygoterna ha bastardnatur, och
deras anlag ”klyvas” (jfr
schemat). I detta fall, där de
he-terozygotiska plantorna ha skär
färg, äro båda faktorerna i sina
verkningar utåt ung. lika starka.
Hos många andra bastarder kunna
emellertid heterozygoterna icke i
det yttre skiljas från det ena
slaget av homozygoter. Om t. ex.
vid en korsning, lik ovanstående,
heterozygoterna få mörkröd
blomfärg liksom den ena
föräldraplan-tan, säges röd färg (A) vara en
domin e’ rande egenskap
1. d o m i n a’ n t 1. utmärkas av
domin a’ns (betecknas med
stor bokstav) ; vit färg betecknas
som r e c e s s i’ v (liten bokstav).
Man erhåller då i F. 3 röda på 1
Fig. 3. Dihybrid korsning hos marsvin,
vit, alltså talförhållandet 3 : 1 i
st. f. 1 : 2 : 1. I nämnda fall, där
föräldraplantorna skilja sig från
varandra betr, blott ett
faktorpar, betecknas bastarden som
m o n o h y b r i’ d. -—- Korsas
ett svart och släthårigt marsvin
med ett vitt och lurvigt, bli
Fj-bastar derna svarta och
lurviga. Svart färg (A) dominerar
i detta fall över vit (a), lurvig
päls (B) över släthårig (b). I F2
sker en omkombination av
faktorerna enl. bifogade schema,
Schema över dihybrid korsning.
—gm er a tion ens sammansättning.
1 AA BB]
2 AA Bbl q
2 Aa BB( y
4 Aa BbJ
1 AA bb\ ,
2 Aa bbj 3
1 aa BBj „
2 aa Bbj d
1 aa bb ^1
och följande talförhållanden
erhållas: 9 svarta och lurviga,
3 svarta och släta, 3 vita och
lurviga, 1 vit och slät. I detta
fall, där de undersökta
djuren skilja sig betr. 2 faktorpar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
