Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Ö, ö.—Ödem
1570
O.
Ö, ö. 1. Den tjuguåttonde (L,
om v och w räknas var för sig, den
tjugunionde) och sista bokstaven
i det svenska alfabetet (i de
danska och norska alfabeten vanl.
skriven ø), tecken för ö-ljud. I tyskan
inordnas ö i alfabetet under o. —
Tecknen ö och ø ha båda uppstått
genom en kombination av o med e.
I latinet tecknades näml,
diftongen oi med oe; då diftongen senare
övergick till ö-ljud, blev oe (te, ø)
tecken för detta. Tecknet ö
uppstod därigenom, att e placerades
e
över o i st. f. vid sidan (o). — I
franskan tecknas ö-ljud av skilda
valörer med eu, æ, æu, o, i
engelskan med i, o, u. — 2. ö., förk. för
öst, öster, östlig.
Ö, land, på alla sidor omgivet
av vatten, av mindre storlek än
kontinenterna (jfr d. o.), öarna
indelas i kontinentalöar
(se d. o.) och oceaniska 1.
ursprungliga öar, vilka
uppkommit genom vulkanism
(ss. Galåpagosöarna) 1. äro
korallöar (se Korallrev).
Öarna under vinden, se
Lee-war dö arna och
Sällskaps-ö ar n a. — öarna över
vinden, se Windwardöarna.
C. O. Öberg & Co:s a. b.,
Eskilstuna, grundat 1907, äger
Sveriges största filfabrik, anlagd
1850, sysselsättande 300 arbetare.
a. b. J. O. Öberg & Son,
Eskilstuna, äger kontorsboksfabrik,
litografisk anstalt,
spelkortsfa-brik m. m. Firman är grundad
1845 och ansluten till a. b.
Sveriges litografiska tryckerier.
Öckerö, socken i Göteb. 1.,
pastorat i Göteborgs stift. I ö., som
omfattar ett flertal öar v. om
Hisingen, ligga Hälsö, Kalvsunds,
Källö-Knipplans (förr benämnt
Knipplan) och Hönö-Klåva
muni-cipalsamhällen. 5,795 inv.
Öde, en outgrundlig makt, som
tänkes i sista hand bestämma alla
händelsesammanhang, ödestron är
urgammal och framträder i olika
folks mytologi. Grekerna trodde
på en outgrundlig nödvändighet
(ana/nke), som behärskade gudar
och människor. Herakleitos och
stoikerna fattade denna makt som
bestämd av förnuftiga ändamål
och utvecklade sålunda
ödesföreställningen i riktning mot en
för-synslära. Den nordiska
föreställningen om nornorna är en
liknande ödeslära, ödestanken fortlever
även i modern tid, exempelvis i
Spenglers historiefilosofi
Begreppet Ö. skiljer sig från
naturnödvändighet därigenom, att det icke
tänkes vetenskapligt bestämbart,
från försyn därigenom, att det
saknar all relation till mänskliga
värden och ändamål över huvud.
Jfr Fatalism.
Ödeborg. 1. Socken i Älvsb. 1.,
jämte Färgelanda pastorat i
Karlstads stift. 1,200 inv. — 2.
Järnbruk med martinverk och
spikfabrik i Ö. 1. Äg. ö:s bruks a. b.,
grundat 1898.
Ödeby, socken i Örebro L, jämte
Lillkyrka pastorat i Strängnäs
stift. 315 inv.
Ödekyrka, kyrka, som ej
längre användes.
Öde’m, ede’m (av grek.
oi’dema, svulst), ansamling av
transudat i vävnader. Blir denna
allmän, kallas den vattusot (se
d. o.). Ö. orsakas bl. a. av lokalt
50. — L e x. XII. Tr. 20. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
