Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötlands Dagblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1645
Östergötlands Dagblad—Österlind
1646
väggmålningar. — ö:s förnämsta
profanbyggnad är Vadstena slott
(se d. o.). Av den yngre
Vasatidens slottsbyggnader kvarstå i
täml. väl bevarat skick Lövstad
och Ekenäs (se dessa ord). Den
karolinska tidens byggnadskonst
är företrädd av Ållonö, Finspång
och Sturefors (se dessa ord).
Östergötlands Dagblad,
konservativ söckendagstidning i
Norrköping, grundad 1890 och till
1895 utgiven i Linköping, var
urspr. frihandelsvänligt och
liberalt organ. Redaktör är sedan
1916 G. Gustafsson.
Östergötlands län omfattar
Östergötland och Kvarsebo skn i
Södermanland. 11,049 kvkm.,
därav 9,972 kvkm. land. Folkmängd
(1927) 309,960, därav 151,915
mankön. I städerna bodde s. å.
35,2 % av ö:s befolkning, ö.
indelas judiciellt i 6 domsagor och
8 tingslag, lydande under Göta
hovrätt, och administrativt i 6
fögderier och 22
landsfiskals-distrikt. 7 städer (Linköping,
Norrköping, Söderköping, Motala,
Vadstena, Skänninge, Mjölby), 1
köping (Valdemarsvik) och 6
mu-nicipalsamhällen. Av arealen
upp-togos 1926 4,615 har av trädgård,
260,620 har av åker, 38,180 har
av naturlig äng; den odlade
jorden utgjorde 26,6 % och
skogsarealen 65,8 % av hela
landarealen. Skörden utgjorde 1927 46,975
ton vete, 24,740 ton råg, 12,005 ton
korn, 62,740 ton havre, 76.375 ton
blandsäd, 6,115 ton baljväxter,
36,945 ton potatis, 174,715 ton
foderrotfrukter och 368,730 ton hö.
Husdjursstocken utgjorde 1919
43,855 hästar, 160,685 nötkreatur,
79,090 får, 44,615 svin och 307,940
höns. Fisket gav 1923 2,350 ton.
Av lantbruk och fiske levde 1920
39,2 %, av industri, hantverk och
bergsbruk 31,9 % samt av handel
och samfärdsel 11,2 % av Ö:s
befolkning. Industrin sysselsatte
1926 22,500 arbetare vid 750
arbetsställen, därav inom textil- och
beklädnadsindustri 7,017 och 66,
inom malmbrytning och
metallindustri 5,313 och 123, inom
pappers- och grafisk industri 2,960
och 44, inom träindustri 2,854 och
167 samt inom livsmedelsindustri
2,274 och 234. De allmänna
vägarna hade 1926 en längd av 4,047
km., järnvägarna år 1927 742 km.,
därav 540 km. enskilda (127 km.
normalspåriga). ö. beröres av
östra stambanan,
statsbanelinjer-na Järna—Nyköping—Norrköping
och Krylbo—Mjölby, de enskilda
normalspåriga
Mjölby—Hästholmens järnväg och östra
centralbanan samt de enskilda
smalspåriga Eksjö—österbymo, Mellersta
Östergötlands, Norra
Östergötlands, Norrköping—Söderköping
—Vikbolandets,
Norsholm—Västervik—Hultsfreds, Stavsjö,
Vim-merby—Ydre och Väder stad—
Skänninge—Bränninge järnvägar.
Handelsflottan räknade vid 1926
års slut 55 ång- och motorfartyg
samt 22 segelfartyg om
sammanlagt 25,285 nettoton.
Östergötlands läns
folkhögskola, se Lunnevad.
Österhaninge, socken i Sthlms
L, pastorat i Strängnäs stift. 2,735
inv. — Medeltida kyrka med
ett 1663 tillbyggt gravkor för
ätten Bielkenstierna, inrymmande
ett ståtligt gravmonument av
Nicolaes Millich.
Österland, medeltida svensk
benämning på Finland.
Österlandet, se Orienten.
Österlind, A 11 a n, f. 1855,
målare. Sedan 1877 bosatt i
Frankrike, gjorde sig ö. på 1880-t.
bekant i hemlandet genom sina
närmast om Hagborgs och Salmsons
påminnande skildringar från nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
