Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östromerska riket - Öst-Rumelien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1709
öst-Rumelien—öved-Ramsåsa-serien
1710
beseglat. Johannes VIII (1425
—48) sökte räddningen i en
kyrklig union (i Florens 1439), men
icke ens nu kunde prästerskap och
folk vinnas härför. Så föll
Kon-stantinopel för Muhammed II :s
anfall 1453, varefter ö. helt
införlivades med turkarnas välde.
Dess siste kejsare,
Konstantin XI (1448—53), stupade.
— Om den bysantinska kulturen
se vid. Bysantinska
litteraturen, Bysantinsk
k o n s t och Grekiska
språket sp. 1496 f.
Öst-Rume’lien, landskap i
Bulgarien, kring övre Maritza, mellan
Balkanbergen och
Rodopemassi-vet. Ö. omfattar Bulgariens
bördigaste jordbruksdistrikt. Berömd
rosenodling vid städerna Karlovo
och Kasanlyk. Huvudort
Filippo-pol. — Ö. var 1878—85 autonom
turkisk provins (jfr
Bulgarien sp. 759 f.).
Östråt, se A u s t r å t.
Östsibirisk ras, se
Människoraser sp. 521.
Öst-Turkesta’n, Kinesiska
Turkest an, kin. Sinkiang (”den
nya provinsen”), kinesisk lydstat
i Central-Asien, mellan Yttre
Mongoliet i n., Kansu, Tibet,
Kashmir och Afghanistan i ö. och
s. samt Ryssland (Usbekistan och
RSFSR) i v. och n.v. 1,425,000
kvkm. 2 å 2,5 mill. inv. — S. om
Tien-shan, som genomdrager ö.,
utbreder sig egentliga ö. 1.
Tarim-bäckenet (se d. o.). I n. når
Dsungariet (se d. o.) in i ö.
Befolkningen, som huvudsaki. är
koncentrerad till oaserna (1,5 %
av ö:s yta), består till större
delen av turkisk-tatariska stammar,
vilka övervägande äro sunniter;
c:a 125,000 nomader finnas,
därav 50,000 kirgiser. Invandringen
av kineser är i tillväxt.
Jordbruket, som kräver konstbevattning
och producerar spannmål, bomull
och olika slags frukter, är jämte
boskapsskötseln (hästar, åsnor,
får, kameler m. m.) huvudnäring.
Siden- och bomullsindustrin är av
vikt, likaså handeln, bl. a. med
Britt. Indien och Ryssland, vilket
1924 slutit handelsavtal med ö.
Bland orterna märkas Kasjgar,
Jarkand, Khotan, Ak-su, Kuldja,
Urumtji (säte för guvernören)
och Turfan. — ö: s forna
betydelse som genomgångsland mellan
Främre och Bortre Asien belyses
av de stora arkeologiska fynd,
som gjorts bl. a. nära Lobnor (av
Sven Hedin, se d. o.) och vid
Turfan (se d. o.). Ö. har genom
tiderna behärskats av olika folk, av
kineserna från 100-t. f. Kr. och
från 1700-t. (tidvis även tidigare).
Jfr M a n i k e i s m e n.
Östuna, socken i Sthlms 1.,
jämte Lagga och Fundbo pastorat
i Uppsala stift. 705 inv.
Ö’stvaagö [-vågö], se
Lofoten.
Öttum, socken i Skarab. L,
jämte Jung och Fyrunga pastorat
i Skara stift. 625 inv.
0’tztal, naturskön sidodal till
Inn i Tyrolen, Österrike, söderut
inträngande i
ötztal-Alper-n a, stort glaciärtäckt massiv på
gränsen till Italien (högsta topp
Wildspitze, 3,774 m.).
Öved, socken i Malmöh. L,
pastorat i Lunds stift. 1,035 inv. —
Ö. omfattar de 1806 hopslagna
socknarna ö. och Skartofta.
Öved-Ramsåsa-serien, den
yngsta avdelningen inom Skånes
silur, består nederst av fossilrika
märgelbäddar och kalkstenar,
upptill av den ljusröda
öveds-sandstenen, som fått
vidsträckt användning som
ornament- och. beklädnads st en å
byggnader. De bästa fyndorterna för
seriens bergarter finnas vid öveds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
