Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Almnäs—Almquist
70
cial betydelse inom sitt ämne. —
3. Johan (John) A., f. 1875,
skolman, politiker. A. blev 1897
folkskollärare i Härnösand, 1916
folkskolinspektör i Västerbottens
norra inspektionsområde och är
sedan 1929 folkskolinspektör i
Stockholmstraktens
inspektions1-område. Från 1919 led. av F. K.
och tillhörande frisinnade
folkpartiet, var han 1926—28
ecklesiastikminister i Ekmans
ministär. Hans namn är främst
knutet till 1927 års stora skolreform
(se Skolväsen sp. 852), till
vilken han framlade det förslag,
som med vissa jämkningar vann
riksdagens bifall.
Almnäs, stort gods i N.
Fågelås skn, Skarab. 1., med
slottsbyggnad i gustaviansk stil,
uppförd på 1770-t. vid Vättern.
*Almquist. 1. C. J. L. A. De
senare årens ivrigt bedrivna
Alm-quistforskning (Henry Olsson: C.
J. L. Almquist före Törnrosens
bok, 1927; Olle Holmberg: C. J.
L. Almqvist. Från Amorina till
Colombine, 1922; Algot Werin:
C. J. L. Almquist. Realisten och
liberalen, 1923) har givit en i
flera avseenden klarare bild av
A:s utveckling, vilken särskilt
genom svårigheten att säkert
datera hans ofta långt efter
författandet publicerade skrifter
tett sig dunkel och
svåröverskådlig. — Det första skedet av
A:s alstring sammanfaller i
tiden med hans anställning i
ecklesiastikexpeditionen 1815—23
och ansluter sig huvudsaki. till
hans verksamhet inom
Manhems-förbundet och Manna samfund
(se dessa ord), inom vilket senare
han snart blir den svärmiskt
dyrkade mästaren. På grundval av
Swedenborgs lära, herrnhutisk
känslokult och nyromantisk
spekulation (främst Schleiermacher
och Schelling) utvecklar han nu
en egenartad filosofiskt-religiös
åskådning, en svärmiskt
exalterad, erotiskt färgad mystik, i sin
utpräglade subjektivism fientlig
mot all dogmatism och
konventio-nalism. Uttryck för denna
åskådning äro den i en översvinnlig
poetisk stil skrivna
medeltidssa-gan Murnis (trol. förf. 1819, tr.
1845 under titeln De dödas
sagor), som bl. a. innehåller en av
Swedenborg inspirerad skildring
av kärleken i andevärlden, och
Handlingar till upplysning i
Man-hemsföriundets historia (1820),
där A. i kristlig och
rousseau-anskt götisk anda utkastar
planen till en stor ordensorganisation
för svenska folkets politiska,
moraliska och religiösa
pånyttfödelse. A:s märkligaste ungdomsverk
är den lyriskt-dramatiska
romanen Amorina. Huvudpartiet av
denna torde ha skrivits 1821, den
trycktes 1821—23 men indrogs
(trol. på begäran av A:s
farbror, biskop E. A. A.) och
utgavs åter, i omarbetat skick, först
1839. I ett ofta osannolikt
händelsesammanhang och med en
bisarr stilblandning av ljuv idyll,
sublim lyrik och grotesk realism
ger A. här en stor syntes av sina
religiösa, filosofiska och
litterära strävanden och diskuterar i
en stundom bitter ton och i
radikal tillspetsning
teodicéproble-met samt frågorna om frihet och
ansvar, ideal och verklighet,
problem som delvis återkomma i
den spirituellt ironiska sagan
Ormus och Ariman (trol. förf.
1823; tr. 1839). — Denna
period i A:s liv avslutas och en
ny period inledes genom hans
misslyckade försök att realisera
sina ungdomsideal: bosättningen
i Värmland 1824—25 och det 1824
ingångna äktenskapet med en
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
