Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Almquist
72
kel bondflicka. Efter ett par
svåra år i Sthlm tryggas hans
ställning genom lärar- och
rektorsbefattningen vid Nya
elementarskolan (1828—40). Det
föregående skedets metafysiska
och reformatoriska intressen
träda tillbaka för rent
konstnärliga, och han utvecklar nu en
enastående produktivitet, som under
förra hälften av 1830-t. gör
honom till den svenska
romantiska fantasidiktningens främste
företrädare. Redan under
Värm-landstiden torde planen ha
uppkommit till det stora
samlingsverk, inom vilket A. skulle
komma att sammanföra de flesta
av sina arbeten, Tömrosens bok.
Denna föreligger i två uppl.
med väsentl. skiljaktigt innehåll,
dels en duodesuppl., Fria
fantasier, hvilka betraktade såsom ett
helt af Herr Hugo Löwenstjerna
stundom kallades Törnrosens bok,
stundom En irrande hind (I—VII,
1832—35; VIII—XIII, 1838—
40; XIV, 1851), dels en
imperial-oktavuppl., Törnrosens bok eller
Fria fantasier berättade på
jagt-slottet hos Herr Hugo
Löwenstjerna (I, 1839; II, 1849; III,
1850). Under Värmlandsåren och
den närmast följande tiden ha
bl. a. tillkommit ramberättelsen
till Törnrosens bok, Jagtslottet
(tr. 1832), och de liksom denna av
Walter Scotts berättarteknik
påverkade historiska romanerna
Cypressen (tr. 1906) och
Hermi-taget (tr. 1833). A:s förmåga att
suggerera tidsstämning och
lokalfärg firar triumfer i den
historiska romanen från Gustav III: s
tid Drottningens juvelsmycke
(1834), vars huvudperson, det
amoraliska naturbarnet
androgy-nen Tintomara, är en av hans
mest egenartade och tjusande
skapelser, i de exotiskt-roman-
tiska dramerna Ramido
Mari-nesco (s. å.), där han upptagit
Don Juan-motivet, och Signora
Luna (1835) samt i eposet
Arthurs jagt (förf. omkr. 1835, tr.
1839). Renast kommer kanske
hans livssyn till uttryck i den
egenartade centrallyrik (delvis
med av honom själv komponerad
musik) från 1820- och 1830-t.,
som 1849 sammanföres under
titeln Songes. En övergång till ett
nytt stilideal förebådas genom
den starkare realismen i
familjeromanen Baron Julius K* (1835),
liksom skådespelet Colombine
(s. å.) visar fram mot A:s
senare radikala författarskap. —
Då A. efter en paus av tre år 1838
åter framträder som författare
(bl. a. med den spirituella
brevnovellen Araminta May och den
genialiska folkpsykologiska
uppsatsen Svenska fattigdomens
betydelse), bär hans alstring i
många avseenden en annan
prägel än förut. I st. f. den
romantiska exotismen i hans
tidigare verk möta vi nu en enkel,
folklig realism (Kapellet, 1838;
Skällnora kvarn, s. å.;
Grimsta-hamns nybygge, 1839;
Ladugårds-arrendet, 1840), och den
kvietis-tiska upphöjdheten över de
jordiska problemen (”törnroslivet”)
har efterträtts av ett intresserat
ingripande i tidens brännande
spörsmål. Redan tidigare hade
det erotiska problemet stått i
förgrunden inom hans
författarskap, men först nu drar han ut
de praktiska konsekvenserna av
sin subjektivistiska
moraluppfattning och framslungar i den
uppseendeväckande romanen Det
går an (1839) ett djärvt
angrepp på äktenskapet ss.
institution (se Det går a n - s t r i
-den). Den härigenom
framkallade brytningen med det
konserva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
