Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Almquist
74
tiva läger, inom vilket han förut
räknat sina närmaste vänner,
fullföljer han genom att s. å.
publicera sitt på vitala områden
ytterligt radikala ungdomsverk
Amorina samt dramat Marjam,
ett hänsynslöst persiflage mot den
kristna (”paulinska”)
dogmatiken. Från 1839 medarbetare i
Aftonbladet, knytes A. 1846 fast
till tidningens redaktion, sedan
han 1841 skilts från
rektorsbefattningen vid Nya
elementarskolan. Hans radikalism på alla
områden tar sig allt häftigare
uttryck, delvis under intrycken från
en resa till Frankrike och
England 1840—41. I romanen Amalia
Hillner (2 bd, 1840) och
avhandlingen Europeiska missnöjets
grunder (ofullb. tr. 1838,
makulerad uppl.; omtr. 1850) hävdar
han sålunda en fullständig erotisk
anarki, och i sin senare, av den
samtida franska
brottmålsroma-nen (Dumas d. ä., Sue) starkt
beroende, litterärt mindre
värdefulla alstring (romanerna
Ga-brièle Mimanso, 3 bd, 1841—42,
och Tre fruar i Småland; 3 bd,
1842—43, komedierna Silkeshåren
på Hagalund, 1850, och
Purpur-grefven, s. å., m. fl.) gör han sig
till talesman för
saint-simonis-tiska och kommunistiska idéer.
— Om A:s liv i Amerika 1851-—•
65 ha nya upptäckter gjorts av
R. G:son Berg (1928 publicerade
i arbetet C. J. L. Almquist i
landsflykten 1851-—1866), som
bl. a. utrönt, att A. efter ett
oroligt vandringsliv 1854 ingått
äktenskap (ehuru hans första
hustru befann sig i livet) med
en åldrig amerikansk
pensionats-värdinna, i vars hem i
Phila-delphia han sedan bodde, tills han
1865 återvände till Europa. Det
mesta av hans litterära alstring
under Amerikatiden (bl. a.
Svens
ka rim, delvis tr. 1879, 1905,
1907) saknar litterärt värde. —
2. Sigfrid A. avled 1923, Sofi
A. avled 1926. — 4. Viktor A.
avgick 1927 från
överdirektörs-ämbetet i Fångvårdsstyrelsen.
Bland resultaten av
fångvårdsvä-sendets utveckling under A:s
ledning märkas utom
straffbehandlingens omläggning utsträckt
användning av uppfostran för de
minderåriga förbrytarna,
inrättande av sinnessjukavdelningar
vid straffanstalterna och
jord-brukskolonier för fångar utanför
dem samt utvidgad
hjälpverksamhet gentemot frigivna. A. har även
spelat en framträdande roll på de
internationella
fångvårdskongres-serna och är svensk delegerad i
den mellan dessa arbetande
Com-mission internationale
péniten-tiaire. — 5. Johan Axel A.,
som sedan 1906 är konungens
bibliotekarie och 1923—24 var t. f.
riksarkivarie, har bl. a. utgivit
Stockholms stads
brandförsäkringskontor 1746—1921 (1921)
och det banbrytande, stort
anlagda arbetet Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630 (4
bd 1917—23). Bland hans
ur-kundspublikationer märkas
Gustaf I :s registratur (bd 20—29
1902—16) och Stockholms stads
skottebok (1926). -—■ 6. Helge
A. blev 1926 riksarkivarie. Han
var 1925—28 led. av A. K.
(höger). Bland hans skrifter, som
främst behandlat Sveriges ryska
och baltiska politik under skilda
epoker, märkas Sverige och
Ryssland 1595—1611 (1907) och
Hol-stein-Gottorp, Sverige och den
nordiska ligan i den politiska
krisen 1713—14 (1918). Han har
behandlat tiden 1523—1654 i
samlingsverket Svenska folkets
historia (1922) och är utgivare av
Lindblads Världshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
