Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appulejus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Arbetaren—Arbetets frihet
136
* Arbetaren. Redaktör blev
1928 A. Jensen.
*Arbetarskydd. 1912 åra lag
om A. utgör alltjämt den
huvudsakliga, grundläggande
författningen på A:s område i Sverige
men kompletteras — förutom av
1909 års lag ang. förbud mot
kvinnors användande till arbete
nattetid i vissa industriella
företag — av vissa senare utfärdade
lagar och administrativa
författningar. Förbud äro sålunda
utfärdade mot användande av vit
fosfor inom tändsticksindustrin
(1920) och av blyvitt vid visst
målningsarbete (1926). 1919
utfärdades två lagar för beredande
av tillfredsställande härbärgen åt
de arbetare, som i obygderna
sysselsättas med skogsavverkning,
kolning 1. flottning. Den
viktigaste utvidgningen av A. är den
1919 inaugurerade
arbetstidslag-stiftningen. Förutom den
allmänna arbetstidslagen finnas
speciella lagar om arbetstiden å
fartyg och inom bageriyrket. Dessa
lagar äro av provisorisk karaktär
och utlöpa med år 1930. I ett 1925
framlagt förslag till reviderad
lag om A. har Socialstyrelsen
kompletterat och moderniserat
1912 års lag samt i densamma
inarbetat bestämmelserna om
arbetstid, arbetarsemester,
kvinnoarbete o. s. v.; förslaget har
ännu ej förelagts riksdagen. —
Arbetarskyddsfrågorna intaga
alltjämt en betydande plats i
det internationella socialpolitiska
samarbete, som bedrives av den
under N. F. sorterande
Internationella arbetsorganisationen genom de årliga
arbetskonferenserna och det
permanenta organet, arbetsbyrån i
Genève. Vid den internationella
arbetskonferensen har varje
medlemsstat (f. n. 55 st.) rätt att vara
representerad genom fyra ombud,
av vilka två företräda regeringen
och handla efter dess
instruktioner. De två övriga ombuden skola
utses av regeringen i samförstånd
med de mest representativa
fackliga sammanslutningarna av resp,
arbetsgivare och arbetare i
vederbörande land. Varje ombud må
åtföljas av experter till ett antal av
högst två för vart och ett å
dagordningen upptaget ärende.
Arbetskonferensen har t. o. m. 1928
antagit 26 konventioner och 30
rekommendationer.
Konventioner äro förslag till
internationella fördrag, vilka, om de
vederbörligen ratificeras och
införlivas med den nationella
lagstiftningen, komma att få till
resultat, att samma 1. motsvarande
framsteg göras i de ratificerande
staterna.
Rekommendationer innehålla allmänna
principer, avsedda att tjäna till ledning
för de olika ländernas regeringar
vid uppbyggandet av den
nationella lagstiftningen 1. vid
utfärdandet av administrativa
föreskrifter. Intill 1929 hade av
N. F:s generalsekreterare
inregistrerats 333 ratifikationer av
internationella
arbetskonventio-ner; dessutom hade vid nämnda
tidpunkt vederbörande
myndigheter fattat beslut om ratifikation i
ytterligare 26 fall. Sverige har för
sin del ratificerat 12 konventioner
och i ett par fall därutöver
vidtagit lagstiftningsåtgärder i
samma syfte som vissa konventioner
(t. ex. om arbetstidens
begränsning) utan att vilja förbehållslöst
ratificera dem.
*Arbetet. A. Engberg övergick
1924 till Social-Demokraten och
efterträddes av A. Vougt.
Arbetets frihet, en icke
socialistisk arbetarorganisation. A.
startades i Norrland 1923 och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
