Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsdomstolen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Arbetsdomstolen—Arbetslöshet
138
urspr. en sammanslutning av
norrländska skogsbönder och
skogsarbetare, som ej ville
respektera en omfattande skogs- och
flottningsblockad, som ett av
Landsorganisationens förbund
proklamerat och varigenom även
enskilda skogar förklarats i
blockad. A. har senare vunnit
spridning även i andra delar av landet
och på andra arbetsområden. Den
har f. n. (1929) omkr. 14,000
medl., fördelade på 201
lokalavdelningar, organiserade i 10
läns- och landskapsförbund.
Centralorganisationen är förlagd till
Sundsvall, varifrån även sedan
1923 utgives veckotidningen
Arbetets Frihet.
Arbetsdomstolen, en genom
lag 22 juni 1928 inrättad, fr. o. m.
1929 fungerande domstol med
uppgift att uppta och avgöra mål
rör. kollektivavtal (se d. o., även
SuppL). A. har sitt säte i Sthlm
och består av ordf, och sex led., av
vilka två skola representera
arbetsgivare och två arbetare. De
sistnämnda fyra led. förordnas
efter förslag av De svenska
arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd och Landsorganisationen. De
övriga utses av K. M:t. Vid A.
tillämpas i huvudsak
muntlighets- och
omedelbarhetsförfaran-det. A. äger, om den finner
erforderligt, själv inkalla vittnen och
i övrigt införskaffa utredning
samt kan utdöma vite, som i
händelse av bristande tillgång dock ej
må förvandlas till fängelse. A:s
utslag kunna ej överklagas. — I
samband med A:s tillkomst
upphörde Centrala skiljenämnden,
men den nya lagstiftningen
inverkar däremot ej på de särskilda
skiljedomarna i ar betstvister.
Arbetsfred. Åtgärder för
vinnande av fredstillstånd på
arbetsmarknaden ha i Sverige
vid
tagits dels genom lagstiftning
rör. rättstvister om
kollektivavtal (se d. o., även SuppL), dels
genom arbetsfreds- och
samför-ståndsförhandlingar mellan
arbetsgivare och arbetare.
Lagstiftningen har avsett att förhindra
ar-betsstrider rör. tolkning av redan
gällande avtal och göra
kollektivavtalen till fredsdokument.
Ar-betsfredsförhandlingarna ha haft
till syfte att bana väg för
fredligare uppgörelser vid slutande av
kollektivavtal genom att
undanröja missförstånd mellan
parterna och skapa former för
överläggningar mellan arbetsgivare och
arbetare i gemensamma
angelägenheter även under avtalstiden,
såväl mellan organisationerna
som å de olika arbetsplatserna.
Under socialministern S. Lübecks
ordförandeskap hölls en allmän
arbetsfredskonferens i Stockholm
30 nov.—1 dec. 1928, och
specialkonferenser inom olika yrken
torde komma att hållas efter
hand. Konferensens arbete
fullföljes av en särskild
arbetsfreds-delegation, i vilken de stora
ar-betsgivar- och
arbetarorganisationerna samt arbetsledarförbundet
äro representerade. —
Samför-ståndssträvanden inom industrin
kallas mondism (se d. o. SuppL)
efter sir Alfred Mond (numera
lord Melchett).
*Arbetsinställelse får numera
ej tillgripas vid rättstvister om
kollektivavtal (se d. o., även
SuppL). — Några
lagstiftningsåtgärder i fråga om
samhällsfar-liga A. äro ännu (1929) ej
vidtagna.
Arbetsledning, rationell
A., se Taylorsystemet.
Arbetslindning, se Ankare.
SuppL
* Arbetslöshet. Förslag till
obligatorisk 1. ev. frivillig ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
