Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsdomstolen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Arbetsskola—Arbetstid
140
betslöshetsförsäkring
i Sverige framlades 1928 av 1926
års arbetslöshetssakkunniga.
Frågan om A:s karaktär och orsaker
samt medlen till dess bekämpande
är sedan 1927 föremål för
undersökning av arbetslös
hetsutredningen, vilken hittills
publicerat en redogörelse för
1927 års arbetslöshetsräkning och
lokalundersökningar. Jfr
Statens arbetslöshetsko m m i s s i o n. Suppl.
Arbetsskola, term, som
tidigare använts ss. likbetydande
med en förbättringsskola för
van-artade barn och kriminell
ungdom (jfr
Uppfostringsanstalter) men som numera
börjat vinna burskap hos oss även
i anknytning till den betydelse,
som ordet Arbeitsschule erhållit
i tyskt språkbruk. Närmast har
termen A. tillkommit i samband
med kravet på det kroppsliga
arbetets, särskilt handarbetets,
utsträckta hemortsrätt inom skolan
ss. uppfostringsmedel. Men
parallellt härmed har den blivit en
lösen för strävandet att låta den
andliga sidan av skolarbetet mer
än förr tillgodose lärjungarnas
egen självverksamhet, så att
skolgången över huvud blir learning
by doing, ”lärande genom
handlande”, ss. A:s program
formule
rats i Amerika. Med pedagoger
som Comenius och Francke, Locke
och Rousseau, senare Pestalozzi
och framför allt Fröbel ss.
föregångare har A:s princip under
de senaste decennierna vunnit
större beaktande än någonsin
tidigare, främst i Amerika särskilt
genom representanterna för
pragmatismen (se d. o.) ss. Dewey (se
d. o.) och för den därav
påverkade s. k. Daltonplanen (jfr
Park-h u r s t), men ock i Europa, ss. i
Tyskland genom Kerschensteiner
(se d. o. Suppl.) m. fl., i Italien
genom Maria Montessori (se
Montessorisystemet), i
Sverige genom Otto Salomon (se
d. o.). Jfr Uppfostran.
*Arbetstid. Nu gällande lag
om arbetstidens begränsning samt
de därmed sammanhörande
lagarna rör. arbetstiden å svenska
fartyg och om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete äro
utfärdade 1926. De äro alltjämt
av provisorisk natur och gälla
t. o. m. 31 dec. 1930. Sverige har
sålunda — i likhet med flertalet
andra moderna industriländer ■—
ännu ej ratificerat de
internationella arbetstidskonventionerna. —
Till arbetstidslagstiftningen
torde även böra hänföras lagen 1919
om begränsning av tiden för id-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
