Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bhubaneswar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Bibliotek
344
(se d. o., även Suppl.) : över
500,000 bd, c:a 1,550,000
småskrifter, över 12,000 handskr.
Uppsala
universitetsbibliotek: c: a 700,000 bd och
c:a 17,000 handskr. Lunds
uni-v e r s i t e t s b i b 1 i o t e k: c:a
400,000 bd och över 7,000
handskr. Stockholms
stadsbibliotek (se d. o., även
Suppl.) : 252,000 bd, därav i
huvudbiblioteket 165,000, de
övriga i 13 större 1. mindre
filialer. — 1927 utgjorde antalet
statsunderstödda
folkbibliotek 1,206 och antalet
skolbibliotek 1,299.
Statsbi-dragsbeloppen uppgingo för de
förra till 205,027 kr. och för de
senare till 143,285 kr. Antalet
studiecirkelbibliotek
i statsunderstödda riksförbund
utgjorde 1926—27 3,498, och de till
dessa förbund utgående
statsbidragen uppgingo tills, till 135,229
kr. De båda kommittéer, som
sedan resp. 1918 (de s. k.
biblio-tekssakkunniga) och 1920 (de s. k.
folkbildningssakkunniga) haft att
utreda frågor rör. svenskt
biblioteksväsen och framkomma med
förslag till omorganisation (se
Bibliotek sp. 1467 f. och
Folkbildningsarbetet
sp. 239 f., även Suppl.), avgåvo
båda sina förslag 1923.
Kommittéerna ha på olika men
varandra kompletterande vägar sökt
skapa en mellanform av B.
mellan de stora vetenskapliga
B. och mängden av
folkbibliotek. Enl. bibliotekssakkunniga
skulle de gamla stiftsbiblioteken
utvidgas till av staten
administrerade ”landsbibliotek”, enl.
folkbildningssakkunniga skulle de
kommunala folkbiblioteken, med
bibehållande av sin kommunala
karaktär men med ökat
statsun
derstöd få till uppgift att vara
centralbibliotek för större
områden. I stort sett i enlighet med
det förra förslaget har
Linköpings stiftsbibliotek genom
riksdagsbeslut 1926 omorganiserats
till landsbibliotek med ett
centralbiblioteks uppgifter för
Östergötlands 1. (namnet ändrades till
Linköpings stifts- och
landsbibliotek). 1929 års riksdag har
vidare på K. M:ts förslag beslutat
en omorganisation av det svenska
folkbiblioteksväsendet, som i
princip ansluter sig till
folk-bildningssakkunnigas förslag.
Maximum för det statsbidrag,
som kan utgå för
biblioteksverksamhet inom en och samma
kommun, utgör bortsett från
central-biblioteksanslaget 10,000 kr.,
varav 7,000 kr. skola utgå med
förmånsrätt för folkbibliotek och
3,000 kr. med förmånsrätt för
studiecirkelbibliotek. Kommunalt
1. därmed likställt folkbibliotek,
som prövas därtill lämpligt, må
av K. M:t godkännas som
centralbibliotek, dock endast i sådana
län, där det ej finnes något
landsbibliotek, och endast ett i varje
län. Högst 10,000 kr. per år må
utgå som särskilt
centralbiblio-teksanslag. Centralbiblioteken och
landsbiblioteken skola inom sina
områden supplera de lokala B: s
arbete genom direkt och
kostnadsfri utlåning av böcker, som
behövas i studiesyfte, genom
utsändande av vandringsbibliotek och
genom biblioteksteknisk
vägledning. Planens mening är betr,
såväl lands- som centralbiblioteken,
att organisationen skall växa
fram endast småningom i mån av
B: s utveckling och anslag från
riksdagen. —
Biblioteks-konsulenternas antal i
Skolöverstyrelsen har 1929 ökats
till tre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
