Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bichat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Bichat—Bildsten
346
Bichat fbisja’], Marie
Frangois Xavier, f. 1771,
d. 1802, fransk anatom, prof, i
Paris 1801, grundläde den
histologiska forskningen.
Bidevindssegel, se Segling
sp. 360.
*Bie. Försäljningen av
butel-jerat vatten har upphört.
Bien [bjäq], fr., väl!, gott!
Bie’nn (lat. bie’nnis). Bot.
Tvåårig (jfr Annue 11, Perenn).
*Biesèrt [bisä’rrt], Elof,
avled 1928.
Biff, B i f f r e v, se ill. till
Slakt.
Biggest in the world [bi’ggist
in t ho oaTd], eng., ”störst i
världen”, uttryck, som uppfattats
och vunnit burskap som
karaktäristiskt för nordamerikanens
höga uppskattning av kvantitativ
överlägsenhet och hans
benägenhet att mäta även andliga och
kulturella värden med sådan
måttstock.
*Bihar och Orissa har en yta
av 215,436 kvkm. Till B. äro även
anslutna 26 vasallstater med en
yta av 74,240 kvkm. och 3,960,000
inv. (1921).
*Bikaner omfattade 1921
60,390 kvkm. med 660,000 inv.,
därav 69,000 i huvudstaden.
Bikroma’t, se K r o m f
ör-e n i n g a r.
Bikupsugn, se Koks sp. 996
och T r ä k o 1 sp. 1436.
*Bila, se även
Skogsavverkning sp. 814.
Bilat virke, se V i r k e s s
or-t i m e n t sp. 882.
*Bilbao har även betydande
industri (järnverk, masugnar m.
m.). Dess uthamn vid floden
Ner-vions mynning heter P o r t u g a
-1 e t e. Folkmängden hade 1927
stigit till 148,000.
Bild. Fys. B. erhålles genom
avbildning medelst optiskt
system och är r e e’ 11, när
strålarna själva, virtue’ 11, när
deras tänkta förlängningar bakåt
skära varandra i
bildpunkten, belägen i bildrymden
(motsats: föremål,
föremål s r y m d). För skarpt
uppfångande (t. ex. i en kamera)
samlas bildpunkterna i ett
bild-plan. Det häri utnyttjade
strålknippets öppning bestämmer
bildvinkeln, i
föremålsrym-den motsvarad av bildfältet,
för kikare bestämt i vinkelmått
1. diameter på visst avstånd.
Ofullkomligheter i B. kallas
bildfel 1.
avbildnings-fel (jfr Aberration. Fys.,
Lins. Fys., och Objektiv).
* Bildande konst är ej
detsamma som bildkonst. Med
bildkonst förstås endast avbildande
konst, alltså ej arkitektur.
Bildfältskrökning, se Lins
sp. 586.
Bildmätning, detsamma som
f ot ogr ammetr i.
* Bildskrift, jfr även Skrift 1.
Bildspaning. Mil.
Kunskapande med hjälp av fotografi.
Bildsten, en huvudsaki. på
Gotland förekommande
fornläm-ningstyp, bestående av en rest,
tillhuggen stenhäll (vanligen av
kalksten) med ena sidan försedd
med inristade geometriska
ornament (sä på de tidigare från
äldre folkvandringstid) 1.
förutom dylika allehanda figurer,
mest ryttare och skepp, utförda
i relief (så på de senare från
yngre folkvandringstid och
vikingatid). Bildstenarna äro
minnesmärken över avlidna personer
och anses härstamma från den
äldre järnålderns vid gravarna
resta, ej ornerade bautastenar
(se d. o.). De mest bekanta
bild-stenarna äro de från Stenkyrka
(se ill. till Svensk konst sp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
