Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Elektrisk kortslutning—a. b. Elektrolux
672
person, som av
Kommerskollegium tilldelats behörighet att
utföra vissa elektriska
anläggningar för belysning 1.
kraftöverföring m. m. Rätt att utföra dylika
anläggningar för lågspänning kan
tilldelas: 1) person, som erhållit
avgångsbetyg från Tekniska
högskolans fackavdelning för
elektroteknik, från motsvarande kurs
vid Chalmers tekniska institut L
från därmed jämförlig utländsk
bildningsanstalt samt erhållit
minst ett års praktisk utbildning
i elektrisk
installationsverksam-het, 2) person med avgångsbetyg
från elektroteknisk fackskola 1.
därmed jämförlig
bildningsanstalt inom 1. utom Sverige samt
med minst 5 års praktisk
utbildning i elektrisk
installations-verksamhet, 3) person, fyllda 25
år, med minst 8 års ovannämnd
praktik samt godkänt betyg 1.
avgångsbetyg från statsunderstödd
yrkeskurs 1. med avlagda
examensprov i enl. med av
Kommerskollegium fastställda
bestämmelser. För erhållande av rätt till
utförande av medel- och
högspän-ningsanläggningar fordras utöver
ovannämnda villkoi’ för personer
inom grupp 1 och 2 ytterligare
praktik under minst två år, därav
1 år på så sätt, att erfarenhet om
elektriska maskiner vinnes, och
1 år vid medel- och
högspännings-anläggningar; för personer inom
grupp 3 dessutom ytterligare 1
års praktik vid medel- och
hög-spänningsanläggningar.
*Elektrisk kortslutning, se
även Ledningsfel.
*Elektrisk kraftdistribution,
jfr Ledningssystem, även
Suppl., Luftledning 1. och
Utj
ämningstransfor-m a t o r. Suppl.
*Elektrisk kraftstation, se
även
Vindelektrieitets-v e r k.
*Elektrisk ljusbåge. Den
positiva polen upphettas visserl. ofta
så starkt, att den utsänder
elektroner, men dessa ha ingen
betydelse för strömledningen. Det
väsentliga är elektronemissionen
från den negativa polen. Jfr U r
-laddningsfenomen sp. 221.
*Elektrisk ström, se även
Konduktionsström,
Kon-vektionsström, F ö r
-skjutningsström. Suppl.,
Fasklyvning. Suppl.,
Fler-fasström. Suppl. och S y n
-k r o n i s m.
Elektriskt moment för en
dipol (se d. o. Suppl.) är
produkten av ena laddningens storlek
och laddningarnas avstånd.
*Elektriskt motstånd. Med
specifikt motstånd menas inom
C. G. S.-systemet samt, för sämre
ledare, ss. elektrolyter,
motståndet hos en cylinder med 1 cm:s
längd och 1 kvcm:s basyta, då
strömmen flyter i cylinderaxelns
riktning.
Elektrisk vind, se
Elektricitet sp. 851 samt Suppl.
*Elektrod. E. i Geisslerrör
m. m. göras oftast av aluminium,
enär denna metall mindre än
andra förstöres genom
katodför-stoftning (se d. o. Suppl.).
Elektrodynamome’ter,
elektro-dynamisk ampèremeter 1. ock
växelströmswattmeter (se
Elektriska
mätinstrument sp. 885, resp. 886).
Elektrokapillä’ra fenomen,
elektriska fenomens inverkan på
ytspänningen; utnyttjas bl. a. i
kapillärelektrometern.
*ElektrokuItur, jfr
Drivbänk. Suppl.
a. b. Elektrolux, Sthlm,
grundat 1919 genom ombildning av
det 1910 bildade Elektromeka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
