- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XIII. Supplement /
673-674

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrolys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

673

Elektrolys—Elektrostatiska enheter

674

niska a. b., utgör efter en 1928
beslutad omorganisation ett
holding company för flera till
koncernen anslutna bolag för
tillverkning av dammsugare,
golvbo-nare, kylskåp m. m., näml. bl. a.
a. b. Lux (se d. o.), a. b. Arctic
(se d. o. Suppl.), båda i Sthlm,
samt Société anonyme Electrolux,
Paris, Lux G. m. b. H., Berlin, och
Electrolux, Ltd, London. Till
koncernen äro även anslutna
patentbolagen Frigolux Société
anonyme i Schaffhausen, samt
Platen-Munters Refrigerating System a.
b., Sthlm. E. äger även intressen i
det amerikanska bolaget
Electro-lux-Servel Corp., vilket innehar
patenträtten för Platen-Munters
kylskåp i För. Stat., Kuba och
Panama. E. har försäljningsbolag
och filialer i 21 olika länder.
Aktiekapitalet är 60 mill. kr. E:s
export av dammsugare från
Sverige motsvarade 1927 ett värde
av nära 17 mill. kr.

*EIektrolys, se även
Polarisation II b, Restström
och överföringstal.

Elektromagnetiska enheter,
se Elektriska
måttsenheter sp. 882 och Suppl.

*Elektrometer, se även
Strängelektrometer och
Elektroskop. Suppl. En
från övriga typer principiellt
avvikande E. är
kapillärelektrome-tern (se d. o.). Absolut E. är
en av W. Thomson konstruerad
E. för mätning av spänningar i
absolut mått. Vid denna E. mäter
man den kraft, med vilken en
uppladdad, plan metallskiva
attraherar en annan, med den förra
parallell och med skyddsring
försedd samt jordad skiva.

* Elektroner. Om de yttre E. i
en atom och deras betydelse för
atomens kemiska och optiska
egenskaper se Grundämnen

sp. 24 ff. och Kvantteori sp.
1527 f. Metaller innehålla ett
visst antal fritt rörliga E., vilket
är orsaken till deras elektriska
ledningsförmåga. E. kunna
utsändas från kroppar vid belysning
(Hallwachseffekt, se d. o., även
Suppl.) 1. upphettning
(glödelek-trisk ström, se
Urladdnings-f en o men sp. 219). — Enl. en
1926 av holländarna Uhlenbeck
och Goudsmit framställd hypotes
befinner sig varje elektron i
ständig rotation kring sin
geometriska axel och har därigenom ett
magnetiskt moment. Denna
hypotes har fått stor bet. inom
kvantteorin för förklaring av
linjespektras byggnad, ämnens
magnetiska egenskaper m. m.

Elektronrör, urladdningsrör
med glödkatod, spec. vacuumrör
(se d. o.) i inskränkt betydelse 1.
röntgenrör (se
Röntgenstrålar sp. 1657).

*Elektro-optik. Till E. räknas
vanl. ej Hallwachseffekten och
de fenomen, som behandlas inom
magnetooptiken (se d. o.), men
däremot den elektriska
Kerreffek-ten (se Ker r).

*Elektroskop. De flesta E. och
elektrometrar grunda sig på
principen, att mellan två ledare med
olika potential verkar en kraft,
som åstadkommer ett utslag å en
lättrörlig del i instrumentet.
Numera avses med
elektrome-ter vanl. endast instrument,
som gjorts känsligare för små
potentialdifferenser genom
införande av en relativt hög, konstant
spänning (hjälpladdning)
utom den, som skall mätas.
Instrument med hjälpladdning
kallas även heterost a’ tiska,
instrument utan hjälpladdning
idiosta’tiska.

Elektrosta’tiska enheter, se

22. — D e x. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/13/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free