Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofins historia - *Filter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Filter
760
emot möter hos Vannérus en
systematisk metafysisk filosofi
närmast av Wundts typ. H.
Larsson företräder en
intui-tionsfilosofi med rötter i den
tyska transcendentalfilosofin.
Norström, som utgått från
boströmianismen, utformade
senare en egenartad
personlighets-filosofi, närmast under återgång
till Kants kriticism. — Den
vetenskapliga
behandlingen av F. är av ganska
sent datum. Redan på 1700-t.
hade män som Johann
Jakob Brucker (f. 1696, d.
1770) och Johann Gottlieb
Buhle (f. 1763, d. 1821) gjort
för sin tid betydande försök till
en sådan. Det krävdes dock
1800-t: s utveckling av historisk kritik,
filologisk skolning och mångsidig
behärskning av det historiska
forskningsmaterialet för att en F.
i strängt vetenskaplig anda skulle
kunna skapas. De förändringar,
som begreppet filosofi (se d. o.)
under tidernas lopp undergått,
och de principiella
meningsskiljaktigheter, som ännu alltjämt
råda rörande innebörden i detta
begrepp, måste givetvis
återverka på det sätt, varpå man
fattar uppgiften. Om man ss.
W u n d t 1. S p e n c e r uppfattar
filosofin ss. en mera
encyklope-disk syntes av de olika
fackvetenskapernas kunskapsförvärv, blir
ämnet naturligtvis betydligt mera
omfattande, än om man
begränsar dess begrepp till rent logiska,
metafysiska, kunskapsteoretiska
och praktiskt filosofiska
princip-spörsmål. Så faller t. ex. hos
Windelband tyngdpunkten
på de filosofiska grundproblemens
historia. Delade meningar möta
ock i fråga om den geografiska
begränsningen för behandlingen
av F. H e g e 1 utsträckte dess
om
råde åtminstone i någon mån till
särskilt kinesisk och indisk
filosofi, liksom vissa andra av hans
samtida, ss. H. Ritter, också
togo hänsyn till andra
orientaliska spekulationer. I våra dagar
har särskilt Deussen i sin
Allgemeine Geschichte der
Philo-sophie givit den indiska filosofin
en mycket utförlig behandling.
Förutom Z e 11 e r s monumentala
verk Die Philosophie der Griechen
(3 dir, 1844—46; senare starkt
utvidgat) märkas bland arbeten
om grekisk filosofi D i e 1 s’
behandling av den försokratiska
filosofins fragment, v. W i 1 a
-mowitz-Möllendorffs
Platon-verk och G o m p e r z’
Griechische Denker. Medeltidens
filosofi har under 1800-t.
behandlats bl. a. av A. S t ö c k 1 (f. 1823,
d. 1895) och har under de senaste
decennierna vunnit allt större
beaktande. Den nyare tidens
filosofi fick genom J. E. E r d
-mann (se d. o. Suppl.) en för
sin tid ypperlig behandling, som
ur vissa synpunkter ännu äger
värde ss. ett viktigt komplement
till K. F i s c h e r s framställning
i Geschichte der neueren
Philosophie (4 dir, 1852—60, senare
starkt utökad). Bland kortare
översikter av nyare tidens filosofi
märkas verk av Windelband,
II ö f f d i n g och R. F a 1 c k e n
-berg. Bland tidskrifter, som
särskilt behandla F., märkas
Ar-chiv für Geschichte der
Philosophie och Beiträge zur Geschichte
der Philosophie des Mittelalters.
*Filter, se även Ljusfilter.
— Elektriskt F., av
konden-satorer och självinduktionsspolar
sammansatt apparat, som ur en
blandning av växelströmmar av
olika frekvens utväljer dem, vilkas
frekvens ligger inom ett visst
intervall. Jfr Telefoni sp. 884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
