Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofins historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Filosofins historia
758
R i c k e r t, tillika märkesmän
inom historiefilosofin. Denna har
ock, ehuru ej i metodologisk utan
i konstruktivt filosofisk mening,
funnit en representant i S p en g
-ler, på bas av ett
biologiskt-na-turalistiskt åskådningssätt. En
med svensk personlighetsidealism
besläktad ståndpunkt hävdas av
Eucken. I Husseris
”logism” möter den medeltida
realismens (se
Medeltidsfiloso-f i) begreppsvärld i en egenartad
utformning, som fått stor
skolbildande betydelse. — Frankrike
ägde ännu vid sekelskiftet i
Fouillée en från 1800-t.
kvarle-vande föregångsman för en mera
spekulativ filosofi, vilken utgör en
originell syntes av platonsk
idealism och modern utvecklingslära.
En utvecklingslära av dylik
teleologisk typ har ock på ett
egenartat sätt utformats av
hans yngre samtida Bergson,
som starkt betonar
utvecklingsprocessens ständigt nyskapande
innebörd, varjämte han med
särskild referens till minnets
företeelser i spiritualismens (se d. o.)
anda sökt lösa problemet om
förhållandet mellan det fysiska
och psykiska. Å andra sidan
anknyter nythomismen (se d.
o. Suppl.) till den medeltida
skolastikens filosofi. I
matematikern och fysikern H. Poincaré
ägde Frankrike vid sekelskiftet
sin främste målsman för en
strängt naturvetenskaplig
behandling av filosofins problem. — I
England tillhör den betydande
logikern och kunskapsteoretikern F.
H. Bradley delvis även 1900-t.
Här liksom i Nord-Amerika har
den s. k. pragmatismen (se
d. o.) under de senaste
decennierna vunnit stor utbredning samt
funnit märkesmän i amerikanen
W. James och engelsmannen F.
C. S. S c h i 11 e r. — I Danmark
framstod vid 1900-t :s början
Höffding ss. representant för
en närmast med Spinozas lära
befryndad modern typ av
parallellteori (se d. o.) L, som han själv
hellre säger, identitetshypotes. —
I Sverige var liksom i Tyskland
den aristoteliska filosofin
dominerande till mitten av 1700-t., då
den avlöstes av inflytandet från
Wolff, på sina håll ock av
impulser från Locke och
upplysningsfilosofin, särskilt den franska
men i sin mån också den tyska.
Den kantska filosofin vann insteg
genom D. Boethius, medan J.
G. Fichte i B. H ö i j e r fann en
genial tankefrände. Från Fichte
såväl som från Schelling mottog
ock E. G. Geijer i sin filosofi
starka impulser, ehuru han
gentemot deras panteistiska riktning
sökte hävda en teistisk åskådning.
Så var ock fallet med Biberg
och S. G r u b b e, hos vilka även
ett egenartat inslag av platonskt
ursprung är för handen,
framträdande i uppfattningen av det
gudomliga medvetandet ss. ett
system av eviga idéer, vilka av
Grubbe därjämte själva fattas
ss. personliga väsen. Med sträng
konsekvens är denna tankegång
genomförd av K. J. Boström,
vilken med denna
”personlighetsidealism” blev en skolbildare
inom svensk filosofi, av vittgående
betydelse även ur allmänt
kulturell synpunkt. 1900-t :s svenska
filosofi har hos Hägerström
och P h a 1 é n utformats till en
från den Boströmska
subjektivismen 1. ”psykologismen” starkt
divergerande objektivism (se d.
o.) inom kunskapsteorin, med
utpräglad inriktning på logisk
och psykologisk begreppsanalys
men med kritisk hållning
gentemot metafysiska tendenser.
Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
