Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flettner-roder - Flickan i det gröna - Flims - Flinders-Petrie - Flink, Gustaf - *Flint - Flintshire - Flis - Flitiga Lisa - Floby - Flocksört - Floconné - *Floda - *Flodin, Karl - *Flodman, G. F. - *Flodmark, Johan - *Flor - *Florens - Florenz, Karl - Florettben - *Florida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Hickan i det gröna—Florida
778
momenten kring huvudrodrets
axel av de motsatt riktade
trycken mot de båda rodren balansera
varandra. Som hävarmen för
trycket mot hjälprodret är
betydligt större än hävarmen för
trycket mot huvudrodret, är det
senare trycket då betydligt större
än trycket mot hjälprodret,
varför trycket mot huvud rodret
bestämmer fartygets kursändring.
Fördelen med F. är, att man med
en ringa styrkraft kan
åstadkomma en stor roderverkan.
Flickan i det gröna, se
Nige 11 a.
Flims, luftkurort i kantonen
Graubünden, Schweiz, belägen
1,100 m. ö. h. nära Vorder-Rhein.
1,000 inv. — Strax s. om F. ligger
orten W a 1 dh au s med
kuranstalt och många hotell.
Flinders-Petrie [fli’nndø§ [-pi’-tri],-] {+pi’-
tri],+} se P e t r i e.
Flink, Gustaf, f. 1849,
mineralog, folkskollärare. F. besökte
Island 1883 (med A. E.
Nordenskiöld) och 1893 samt Grönland
1897. 1905—16 assistent vid
Riksmuseets mineralogiska
avdelning, har F. utgivit ett stort
antal skrifter i mineralogi och
har särskilt behandlat svenska
mineral, under senare år framför
allt sådana från Långbans
gruvor.
*Flint. 3. F., som till följd av
den alltmer betydande
automobil-industrin snabbt utvecklas, hade
1928 149,000 inv.
Flintshire, se Flint 1.
Flis, se T r ä m a s s a sp. 1442.
Flitiga Lisa, namn dels på
Im-pätiens balsämina (se
Impa-tiens), dels på småblommiga,
ljusröda former av Bego’nia.
Floby, municipalsamhälle
(sedan 1923) i Floby och Sörby
socknar, Skarab. L, v. om
Falkö
ping. Station vid Västra
stambanan. 390 inv. (1928).
Flocksört, detsamma som
hampflocks (se E u p a t o r i u m).
Floconné [-ne’] (fr., av flocon,
tofs), se Sammet.
*Floda. 1. Kaggska gravkoret
uppfördes efter ritningar av Erik
Dahlbergh.
*Flodin, Karl, avled 1925.
* Flodman, G. F., avled 1925.
* Flodmark, Johan, avled
1927.
*Flor, se även Ruggning.
Textil, och S p i n n i n g sp. 1319.
*Florens hade 1928 278,000 inv.
Universitetet, som tidigare
benämnts Istituto di studio
superio-ri etc., utvidgades 1924 till att
omfatta 4 fakulteter och erhöll
rang av statsuniversitet. I
Uffi-zierna är även stort statsarkiv
inrymt. — F. är av vikt som
handels- och industristad. Förutom
konsthantverk samt handel med
konstalster och antikviteter
märkes textil- och tobaksindustri.
Florenz [flå’rents], Karl, f.
1865, tysk japanolog, prof, i tysk
litteratur och jämförande
språkvetenskap i Tokyo 1891—99,
prof, i Japans språk och kultur i
Hamburg 1914. F. har främst
studerat den fornjapanska
litteraturen och kulturen; mest känd är
han genom sin Geschichte der
ja-panischen Litteratur (1906).
Flore’ttben, rudiment av två
tår på baksidan av hästens
skenben (i veter. bet.).
* Florida, som utvecklas
synnerligen hastigt, hade 1928 enl.
uppskattning 1,411,000 inv. Vid
F:s folkräkning 1925 var
invånarantalet 1,264,000, därav 855,000
vita, 402,000 negrer samt 7,000
asiater och indianer m. fl.; av
befolkningen bodde 45 % i städerna.
I F. finnas många betydande
badorter, bl. a. Miami och Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
