Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Florida - Florområden - Florö - Flottsund - Fluctuat nec mergitur - Fluid ounce, Fluid drachm - *Flundre, Väne och Bjärke domsaga - Fluorider - Fluoritsystem - Flushdäckat fartyg - Flushing - *Flusspat - Fluxionskalkyl - Flüelen - *Flygbomber - *Flygdepåfartyg - *Flygfotografi - a. b. Flygindustri - *Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779 Florområden—Flygning 780
Beach. Bland näringarna märkes
även fiske av ostron och svamp
m. m., vilket årligen inbringar c: a
14 mill. dollar. Pensacola är en
viktig fiskmarknad.
Järnvägarnas längd var 1926 9,250 km.
Florområden, se
Växtgeografi sp. 1298 f.
Flo’rö, ladested i Sogn og
Fjor-dane fylke, s.v. Norge, på den lilla
Brandsöen. Fiske och handel med
fisk. 1,500 inv. (1927).
Flottsund, ort vid Fyrisåns
utlopp i Ekoln, med sommarvillor
och värdshus. Sedan 1928
spår-vägsförbindelse med Uppsala.
Flu’ctuat nec me’rgitur, lat.,
”det vräkes (av vågorna) men
sjunker ej”, staden Paris
valspråk, ingående som devis under
skeppet i dess vapen.
Fluid ounce, Fluid drachm
[flo’id aons, dræmm], rymdmått,
se Storbritannien sp. 35.
De användas även i För. Stat, och
äro där 3,7, resp. 29,6 kbcm.
*Flundre, Väne och Bjärke
domsaga utgör ett tingslag.
Fluorfder, se Fluor sp. 173.
Fluori’tsystem, se
Mikroskop sp. 45.
Flushdäckat fartyg [flosj-]
(av eng. flush, jämn, i samma
plan), se Handelsfartyg sp.
402.
Flushing, seVlissingen.
*Flusspat. Klar F. användes
även i optiska instrument (se
Spektrum sp. 1280).
Fluxio’nskalkyl (av lat.
flu’c-tio, flytande, flöde), se N e w t o n.
Flü’elen, by i kantonen Uri,
Schweiz, med hamn vid
Vierwald-stättersjön. Ändpunkt för
ång-båtslinje från Luzern; station
vid Gotthardbanan. 1,000 inv.
* Flygbomber konstrueras
numera även för att ev. komma till
användning för gasbeläggning av
städer, större orter m. m.
*Flygdepåfartyg kallas även
hangarfartyg. Största
moderna F. föra intill 70—80
flygplan ombord. Utvecklingen synes
dock tendera till minskning av
storleken (för t. ex. 30—40
flygplan) och ökning av antalet F. Se
även
Washingtonkonfe-rensen sp. 447.
*Flygfotografi. F. har på
senaste tid utvecklats särskilt
genom att film alltmera ersätter
glasplåtar, sedan filmen kunnat
framställas med jämn och ringa
krympning, särskilda,
automatiska kameror
(seriefilmkameror) utbildats, varigenom
en flygning kan bättre utnyttjas,
och genom att apparater för
kontinuerlig framkallning och
kopiering konstruerats.
a. b. Flygindustri, Limhamn,
grundat 1925, tillverkar flygplan
(såväl kommersiella som
krigs-flygplan) efter licens av prof.
Junkers. Aktiekapital 450,000 kr.
C:a 135 arbetare.
*FIygning. De viktigaste
långfärderna med flygplan sedan 1923
(om luftskeppsfärder se
Ecke-n e r. Suppl.) äro följande:
1924 6/4—28/9. Amerikanska
militärflygarna L. Smith (f. 1892)
och E. Nelson (f. 1888)
flyga jorden runt (se
Världsom flygning).
1925 21/4—7/10. Italienske flygaren
markis de Pinedo flyger
Sesto Calende (Italien)—
Melbourne — Tokyo — Rom
(50,000 km.) med en
Sa-voia-flygbåt.
1926 30/6—1/10. Engelske flygaren sir
Alan Cohham (se d. o.
Suppl.) flyger London
— Calcutta — Melbourne —
Port Darwin—London
(c:a 28,000 km.).
„ 11/6—18/6. Franske flygaren Pel-
letier d’Oisy flyger Paris
—Peking (9,780 km.).
,, 28/10—29/10. Franska flygarna
Costes och Rignot flyga
Paris—Djask (s.
Persien), 5,425 km. på 32
tim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
