Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Grimera—Gros
910
bd) av samma typ som det förra
arbetet.
Grime’ra (av ital. grimo,
ryn-kig), maskera (ansiktet) genom
påläggning av smink, färg o. d.
*Grimsby hade 1928 93,000
inv. Nära G. finnes en stor
radiostation för trafik på Australien
och Britt. Indien.
*Grimsel. Vid G. finnas
dammanläggningar för tre under
byggnad varande kraftverk.
*Grimsten ingår i
Västernär-kes domsaga.
Grin’delwald [-vallt], dalgång
i Berner-Oberland, Schweiz,
ge-nomfluten av floden Schwarze
Lütschine, s.ö. om Interlaken. G.
utgår från
Finsteraarhornmassi-vet, varifrån stora glaciärer nå
ned i dalen. Huvudorten med
samma namn, belägen 1,057 m.
ö. h., är mycket besökt som
vintersportplats och luftkurort.
*Gripenberg. 4. Alexis G.
avled 1927. — 5. Bertel G.
utgav 1925 under pseud. Åke
E r i k s o n diktsamlingen Den
hemliga glöden, ett på skämt
påbörjat men på allvar fullföljt
försök i den expressionistiska
finländska diktarskolans stil, vilket
väckte ett enormt uppseende, då
förf:s anonymitet avslöjades. I
diktsamlingen Den stora tiden
(1928) gör G. en gripande
återblick på inbördeskriget.
Gris, Juan, f. 1887, d. 1927,
spansk målare. G., som i sitt
måleri står Picasso nära, var en av
kubismens mest begåvade
representanter och en av riktningens
finaste kolorister.
Groddbrand, se Rotbrand.
Groggy [grå’ggi] (eng.,
drucken), se Boxning sp. 451.
Groos [grås], Karl, f. 1861,
tysk filosof och pedagog, prof,
senast i Tübingen 1911. G., som
först inriktade sig på estetikens
Bertel Gripenberg.
problem, har senare i Die Spiele
der Thiere (1896) och Die Spiele
der Menschen (1899) ingående
behandlat lekens företeelser hos
djur och människor och sökt giva
en förklaring därav,
”självutbild-ningsteorin”. Denna har han
inordnat i det mera allsidigt
barn-psykologiskt orienterade arbetet
Das Seelenleben des Kindes
(1904).
Gropius [grå’pios], Walter,
f. 1883, tysk arkitekt. Elev av P.
Behrens, har G. sedan omkr.
1914 intagit en ledande ställning
i tysk arkitektur genom sin
propaganda för och radikala
tillämpning av funktionalismens idéer.
1925—28 var han direktör för
Bauhaus i Dessau (se d. o.
Suppl.), vars byggnader han ritat.
Gropptorp, marmorbruk i V.
Vingåkers skn, Södermani. 1. Äg.
G:s marmor a. b., Katrineholm,
grundat 1908.
*Gros, AntoineJean,
upphöjdes efter restaurationen till
baron. Hans sista år fördystrades
av den kritik, som riktades mot
honom av den romantiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
