Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Grosch—Grotenf elt
912
Walter Mehring. Målning av Georg
Grosz. (Hamburg.)
och som slutligen drev honom till
självmord.
Grosch. 1. Christian
Henrik G., f. 1801, d. 1865,
dansk i Norge verksam arkitekt.
G. utbildades i Köpenhamn men
överflyttade 1824 till Kristiania,
där han i en tung, stundom
mäktig empirestil uppförde ett mycket
stort antal byggnader, bland vilka
främst märkes det i samarbete
med tysken Schinkel planerade
universitetet (1840—52; se ill.
till O s 1 o sp. 1451—1452). Senare
påverkades G. av de romantiska
strömningarna och byggde bl. a. i
tegel och medeltidsformer
basa-rerna kring Vor Frelsers kirke
(1845—58). — 2. Henrik
A u g u s t G., f. 1848, d. 1929, son
till G. 1, museiman, grundare av
Kunstindustrimuseet i Oslo 1876
och dess chef till 1919. Han
vinnläde sig mycket om att bringa
museets verksamhet i kontakt med
den moderna konstslöjdens
strä
vanden. Som vetenskaplig
skriftställare sysslade han huvudsaki.
med äldre norska textilier.
*Groschen är nu namnet på
ett österrikiskt mynt — 1/100
Schilling (se d. o.).
*Grosnyj, som utgör ett med en
krets jämställt område, hade
1926 69,000 inv.
*Grosswardein är huvudstad i
Crisiana (se d. o. Suppl.) och har
nu enl. uppskattning 90,000 inv.
Grosz [grås], G e o r g, f. 1893,
tysk målare och tecknare.
Skrämmande dokument rör. den tyska
krigs- och efterkrigstidens
mentalitet utgöra hans fantastiska
synteser av huvudstadslivet,
utförda i en groteskt karikerande
futuristisk stil. Under de senaste
åren har han övergått till en
realism av etsande skärpa i den
psykologiska analysen och den
ofta brutalt plastiska
formgivningen (porträtt av diktarna Max
Herrmann-Neisse, 1925, och
Walter Mehring, 1926).
Grotefend [grå’tefänt], Georg
Friedrich, f. 1775, d. 1853,
tysk språkforskare. Genom
sinnrika iakttagelser och
slutledningar lyckades G. 1802 finna klaven
till den fornpersiska kilskriftens
(se d. o. sp. 775 f.) tolkning.
Grotenfelt. 1. Julius G.,
f. 1859, finländsk jurist,
president i Högsta domstolen sedan
1920. G. är en av Finlands
främsta jurister och har bl. a. utgivit
Kommentar till strafflagen (1910
—13). Han deltog i flera av
ståndslantdagarna och var 1910
—13 vald led. av lantdagen ss.
representant för svenska
folkpartiet. — 2. Arvid G., f.
1863, den föregzs sysslings son,
finländsk filosof, prof, i
Helsingfors 1905. Förutom genom en på
finska (1899) skriven
framställning av filosofins historia har G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
