Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kreuger - 2. Ivar Kreuger - 3. Henrik Kreüger - *Krigsberedskap - Krigsberg - Krigsdala - *Krigsfartyg - *Krigskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Krigsberedskap—Krigskonst
1202
K. dess verkst. direktör. Han har
på denna post genom samverkan
med utländska finansinstitut
lyckats åt Svenska tändsticks a. b.
förvärva en dominerande
ställning inom världens
tändsticks-industri. Genom a. b. Kreuger &
Toll, på vilket de omfattande
finansiella transaktionerna i
samband med Svenska tändsticks
a. b:s rörelse numera överlåtits,
har K. stort inflytande även inom
andra industri- och bankföretag,
bl. a. Trafik a. b. Grängesberg—
Oxelösund, och på sistone fått till
stånd en sammanslutning av ett
tiotal norrländska industrifirmor
i trä- och cellulosabranschen. — 3.
Henrik K r e ü g e r är sedan
1927 prorektor vid Tekniska
högskolan. Han har bl. a. utgivit
Byggnadsmaterialier (1927).
* Krigsberedskap. Om
ekonomisk K. se även
Riks-kommissionen för
ekonomisk försvå r s b e
redska p. Suppl.
Krigsberg, annan form för
Kristberg.
Krigsdala, annan form för
Kristdala.
*Krigsfartyg, se även
Flygdepåfartyg. Suppl.
* Krigskonst. KRIGET TILL
LANDS. Gamla tiden.
Taktik. De äldsta något så när
kända krig, där K. i egentlig mening
tillämpats, äro perserkrigen (se
G r e k 1 a n d sp. 1530 f.) på 400-t.
f. Kr. Under dessa vunno
grekerna, vilka stredo ”i rotar och led”,
den samlade verkans överhand
över perserna, vilka icke kände
någon ordnad form för inbördes
samverkan. Förutsättningarna för
en sådan samverkan äro dels
taktiska former, dels en ordnad
ledning. Den taktiska formen var
i sitt ursprung mycket enkel.
Den grekiska falangen känne-
Ivar Kreuger,
tecknades av att hela härens
massa sammanfördes på ett utrymme,
som var det minsta möjliga för
att tillåta individerna att bruka
vapnen. Hela hären leddes direkt
av högste befälhavaren. Taktiken
kom till uttryck i
sammanhållningen och var f. ö. betingad av
vapnens natur. Den grekiske
fotkrigarens, hoplitens,
huvudvapen var stötlansen. 2 m. långt,
kunde detta vapen användas
samtidigt av flera bakom varandra
ställda led. En första
utveckling av den äldsta falangen var
den tebanska, uppfunnen av
Epa-meinondas (se d. o.). Skillnaden
låg däri, att den ena flygeln
gjordes kraftigare, d. v. s. i detta fall
djupare, än den andra. Man
skönjer här ursprunget till
tyngd-punktsidén, som bygger på
erfarenheten, att en framgång på en
punkt plägar medföra framgång
över hela linjen. Man kan nu
tala om tvenne former inom
hären, en djupare (ända till 25
m.), kolonn, och en tunnare,
linje. — Den grekiska K. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
