- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XIII. Supplement /
1215-1216

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Krigskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1215

Krigskonst

1216

Krigskonst. T-läge (sjöslaget vid
Tsu-shima 1905, första skedet). En japansk
flotta besegrar en rysk genom
kraftkoncentration mot fiendens tät, ernådd
genom oavbruten strävan efter T-läge. Då
flottorna siktade varandra kl. 1,40 e. m.
(utom eldavstånd), låg den
fartöverlägsna japanska flottan redan för om
den ryska och även därefter lyckades
den i stort sett bibehålla det önskade
läget, ehuru den ryska flottan genom
girar ostvart sökte undvika att bilda
stapeln i T. Kl. 3 e. m. voro de båda
ryska eskadrarnas tätfartyg försatta ur
stridbart skick och slaget avgjort.

landstigningsf öretag L
härjningståg mot fiendens kuster utan
även dels anfall mot fiendens
utomeuropeiska områden samt
försök att avskära förbindelserna
mellan dessa och moderlandet,
dels och framför allt operationer,
avsedda att skada fiendens
sjöhandel. Sjökrigen under
segelfartygens tid utgjorde i själva verket
en enda sammanhängande kamp
om besittning av produktiva
kolonier och herravälde över
sjöhandelsvägarna, en kamp om
världshandeln, varur vid 1800-t:s
början England gick segrande efter
att ha besegrat i tur och
ordning Spanien, Nederländerna och
Frankrike. Utmärkande för denna
periods sjökrigföring var
därjämte flottornas stora
uthållighet till sjöss, vilket berodde
på, att fartygens framdrivnings-

kraft erhölls utifrån. — Ån g
-och motorfartygens
tid (från mitten av 1800-t.).
Taktik. Redan från omkr. 1820
försågos ör logsfartygen stundom
med ångmaskineri, men först med
propellerns införande började
ör-logsfartygen i större utsträckning
byggas ss. ångdrivna fartyg,
ehuru segeltackling ännu länge
bibehölls ss. reservdrivmedel och
i synnerhet för att öka
aktions-radien (se d. o.). På senaste år
ha motorerna med framgång
upptagit tävlan med ångmaskinerna
som drivkraft, och även på de
ångdrivna örlogsfartygen har
oljan börjat uttränga kolet som
bränsle. Införandet av
spräng-laddade projektiler föranledde
övergång till pansrade fartyg,
småningom även till fartyg, helt
byggda av järn och senare stål.
Härmed sammanhängde även
övergång från kanonernas
uppställning i bredsida till deras
placerande i pansrade torn
(enkel-, dubbel- 1. trippeltorn).
Artilleriets egen utveckling och
uppkomsten av nya vapen, t. ex.
torpeden, minan och flygbomben,
ha dock mest av allt bidragit till
den fullständiga omvälvning av
sjötaktiken, som det senaste
halvseklet bevittnat. — Ångkraftens
införande ledde i förstone till en
återgång till gamla tidens
ramrn-taktik, och flera sjöstrider
under 1860-t. avgjordes med
rammanfall (särskilt slaget vid Lissa
1866). Vapnens utveckling
föranledde dock snart ett
uppgivande av rammtaktiken och en
övergång till segelfartygstidens
linjetaktik, dock med
mångdubbelt större stridsavstånd. Enär
en formerings svagaste punkter
alltjämt äro dess ändar (täten 1.
kön), eftersträvades i den nya
linjetaktiken ett förligt 1. akter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/13/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free