Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Krigskonst - *Krigsskola - *Krigsundervisningskommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Krigsskola—Krigsundervisningskommissionen 1218
ligt läge i förhållande till fienden,
varmed den erforderliga
kraftkoncentrationen erhölls. Det
idealiska läget ansågs vara att ”bilda
strecket över T” (eng. Crossing
the T), då den egna flottan ligger
formerad vinkelrätt mot fiendens
linje (kolonn). Ett villkor för att
nå detta läge är att äga
fartöverskott över fienden. T-taktiken fick
sitt fullständigaste uttryck i
slaget vid Tsushima (se d. o.).
Genom den ständigt fortgående
ökningen av fartygsartilleriets
skottvidder har emellertid
T-lä-get blivit allt svårare att uppnå,
och de höga stridsfarterna
medföra å andra sidan, att detta läge
endast övergående kan
bibehållas. — Vid sidan av de stora
artillerifartygen (slagskeppen,
slagkryssarna och pansarskeppen),
som visserligen alltjämt
utgöra en flottas huvudstyrka,
ha uppkommit flera andra
fartygstyper, vilka dels ha sina
sär-uppgifter, ss. spaning, bevakning,
handelskrig m. m., men även
vissa bestämda uppgifter i
sjöslaget mellan huvudstyrkorna.
Dessa typer äro kryssare, jagare,
U-båtar, hangarfartyg med
flygplan m. fl. Gasanfallet
(antingen i form av ”gasblåsning”
från luften 1. anfall medelst
gasprojektiler, gasminor 1.
gastorpeder) spelar en mindre
framträdande roll i sjökriget men kan
under vissa förutsättningar
komma till användning. —
Strategi. Efter ångkraftens
införande å örlogsfartygen fick
besittningen av kolonier ökad
sjö-strategisk betydelse, enär
flottornas operationsfrihet var beroende
av nöjaktig tillgång till
kolstationer å världshaven, övergången
från kol- till oljeeldning 1. från
ångmaskiner till motorer har
visserligen medfört någon ökning av
fartygens aktionsradie, men
betydelsen av stödjepunkter kvarstår
dock i stort sett. Kontroll över
oljefyndigheter utgör även i och
för sig ett sjöstrategiskt intresse,
särskilt då, ss. t. ex. fallet är för
England, olja icke ingår i
hemlandets naturtillgångar. Besittningen
av utomeuropeiska stödjepunkter
1. områden har därjämte fått ökad
betydelse i så måtto, att dessa
kunna utgöra telegrafkabelfästen
1. uppställningsplatser för
storradiostationer, varmed det i krig
ytterst viktiga förbindelse- och
underrättelseväsendet kan
upprätthållas och krigspropaganda
kan utföras. — Den nutida
sjöstrategins centrala idé är dock
liksom tidigare skydd av eget
landområde (hemland) och egen
sjöhandel. Mellan dessa båda
skyddsföremål har dock en viss
förskjutning ovedersägligeh ägt
rum. Sjötaktikens utveckling,
sjökrigsmedlens fulländning och
differentiering ha gjort
över-skeppningsf öretag, även för en
betydligt överlägsen makt,
alltmera svårutförda och riskfyllda.
Å andra sidan ha de
kommersiella framstegen, den
samhälleliga utvecklingen och den
industriella specialiseringen gjort de
flesta för att ej säga alla länder
med sjögräns av någon
betydenhet alltmer beroende av fria
sjöförbindelser. Världskriget
ådaga-lade vilket förkrossande vapen en
konsekvent genomförd
sjöhandels-avspärrning kan vara.
* Krigsskola. Lärokursen är
enl. 1925 års försvarsordning
förlängd med omkr. 4 månader, men
häri inräknas ett längre
sommaruppehåll för elevernas
tjänstgöring vid en sommarrekrytskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
