Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229 Kurth—Kvantteori 1230
*Kurth, Ernst, har vidare
bl. a. skrivit ett omfattande
arbete om Bruckner (2 bd, 1925).
Kurun, se Kilung. Suppl.
Kurvimeter (av kurva och
grek. metrei’n, mäta), se
Mått-verktyg.
*Kustförsvar. För ledning av
de marina försvarsorganen samt
för sjöhandelns skydd är kusten
även indelad i marindistrikt (se
d. o., Suppl.).
*Kutais hade 1926 46,000 inv.
Kuula [ko’la], T o i v o, f.
1883, d. 1918, finländsk
tonsättare, skrev under påverkan av finsk
folkmusik två österbottniska
orkestersviter, kammarmusik,
körverk m. m.
*Kuxhafen (riktigare
Kux-haven 1. C u x h a v e n). Ang.
sjöfarten se Hamburg. Suppl.
Kuylenstierna, Gösta, f.
1876, jägmästare, ämbetsman. K.,
som blev disponent för Ramnäs
bruk och Wirsbo-Ramnäs kraft
a. b. 1914, för Ferna bruk 1921,
är sedan 1928 generaldirektör och
chef för Domänstyrelsen.
Kvaderna’r (ital. quademario,
eg. bestående av fyra), strof,
bestående av fyra versrader (jfr
Sonett).
Kvadersandsten, eg. en
sandsten med kvaderformig
avsöndring. K. är en speciell benämning
på den till kritformationen
hörande, vackert förklyftade och
eroderade sandstenen i Sachsiska
Schweiz.
*Kvadrant. Astr. Se även
S e x t a n t sp. .458. — Geom.
Även benämning på de fyra delar,
i vilka ett plan delas av två mot
varandra vinkelräta räta linjer.
* Kvadratur. Matem. Se även
Planimeter.
Kvadru’pelmaskin (av lat,
quadru’ plus, fyrfaldig), se
Ångmaskin sp. 1451.
Kväller, annat namn för
kirs-kål (se A e g o p o d i u m).
Kvantite’rande vers, se Me t
-rik sp. 1568.
*Kvantteori. Under de sista
åren har K. undergått en kraftig
utveckling, huvudsaki. efter den
i Bohrs
korrespondensprincip utstakade riktningen.
Denna princip, som varit ledande
för Bohrs grundläggande arbete,
gick ut på att framställa K. som
en generalisering av de äldre s. k.
klassiska fysikaliska principerna,
där kvantapostulatet om
elemen-tarprocessernas diskontinuitet
skulle ingå i teorins grundvalar.
Ett ytterst viktigt steg i denna
riktning blev taget av Heisenberg
i ett 1925 utkommet arbete, där
han lade grunden till en rationell
kvantmekanik. Det lyckades
honom sålunda genom en sinnrik
symbolisk omskrivning i
korrespondensprincipens anda av de
mekaniska grundlagarna att
övervinna fundamentala
svårigheter, som den tidigare i närmare
anslutning till mekaniska
modeller arbetande teorin hade att
kämpa emot. Härvid skapades
omedelbart möjligheter för en
kvantitativ beräkning av
sannolikheterna för övergångar från
ett stationärt tillstånd till ett
annat, vilka i sin tur utgöra mått
på styrkan av de spektrallinjer,
som framkomma under givna
villkor. Dock kunde detta framsteg
utnyttjas vid tydningen av
experimenten först sedan teorins
sammansmältning med
undula-tionsmekaniken (se d. o.) fört
till lätthanterliga metoder för de
kvantmekaniska ekvationernas
lösning. — Under tiden har
arbetet på teorins systematiska
utveckling fortgått i hastigt tempo,
varvid utom Heisenberg själv
särskilt tyskarna Born, Jordan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
