Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Kvarnamåla—Kvartssandsten
1232
och Pauli samt engelsmannen
Dirac medverkat, och det kan
väl sägas, att kvantmekaniken
redan nu utgör en sluten
lärobyggnad, som kan mäta sig
med den klassiska mekaniken.
Denna lärobyggnad, som
kännetecknas av en vittgående
resignation med avseende på
åskådlighet, står dock i närmaste
kontakt med de experimentella
erfarenheterna från atomforskningens
område, vilka den
sammansmälter med de erfarenheter, som
ligga till grund för den vanliga
mekaniken. Teorins symboliska
karaktär framträder däri, att
den opererar med storheter, som
lyda en s. k. icke-kommutativ
algebra. Medan den vanliga
mekanikens rörelseekvationer
formellt bibehållas, uppfattas de i
dessa ingående storheterna som
icke-kommutativa ”tal”, och
xy —yx, där x och y äro två
dylika storheter, bestämmes med
tillhjälp av Plancks konstant.
Denna för K. karaktäristiska
storhet medför så att säga
endast en ändring av den algebra,
som de mekaniska symbolerna
äro underkastade. Den fysikaliska
innebörden av kvantmekanikens
räkneschema, som klarlagts hand
i hand med utvecklingen av
teorins formella sida, framträder
nu i en allmän formulering av de
kvantteoretiska lagarna, där det
statistiska draget, som från
början kännetecknat K., erhållit
en mera framskjuten plats. I
denna formulering ingår även
un-dulationsmekaniken som en
viktig beståndsdel, så att teorin —
åtminstone skenbart —■ har blivit
något mer åskådlig än den från
början var. — Av teorins många
viktiga användningar skall här
endast nämnas behandlingen av
atomer med mei’ än en elektron,
som utgör ett särskilt slående
prov på teorins
prestationsförmåga såväl i kvalitativt som
kvantitativt avseende. Det kan
sålunda sägas, att förklaringen
av lagbundenheten i de kemiska
elementens egenskaper vilar på
lika säkra grundvalar som
New-tons tydning av lagarna för
planetsystemet. I detta sammanhang
har upptäckten av ■ elektronens
(se Elektroner. Suppl.)
s. k. egenrotation spelat en
viktig roll. Härmed äro vi nära
teorins gränser, där fysikernas
intresse f. n. koncentrerar sig.
Sålunda har Dirac visat, att
elektronens egenrotation följer
ur en systematisk
sammansmältning av K. med relativitetsteorin,
en uppgift, som ännu innehåller
många olösta frågor.
Kvarnamåla, järnvägsstation i
Väckelsångs skn, Kronob. 1., vid
Växjö—Tingsryds och Hönshy Ite
—K. järnvägar.
a. b. Kvarnintressenter,
Träl-leborg, grundat 1927, utgör en
sammanslutning mellan a. b.
Malmö stora valskvarn, Trälleborgs
ångkvarns m. fl. industriers a. b.,
Hälsingborgs ångkvarns a. b.,
a. b. Falkenbergs elektriska
valskvarn, a. b. Ystads franska
ång-kvarn ocli a. b. N. Sandbergs
valskvarn, Ystad. Aktiekapital
13,708,000 kr. C:a 400 arbetare.
*Kvarnsveden, se även tab.
till V attenkraftverk.
* Kvarntorp. Träsliperiet är
numera nedlagt.
*Kvarnzelius, Herman, var
1912—22 ordf, i Västernorrlands
l:s landsting, 1917—22
riksgälds-fullmäktig och har sedan 1918
varit statsutskottets ordf.
Kvartssandsten, se
Sandsten och
Kristallsandsten. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
