Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nationernas Förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1387
Nationernas Förbund
1388
ledes sedan 1926 av
Storbritannien, Frankrike, Italien, Japan
och. Tyskland. De
icke-permanen-ta rådsplatserna ha innehafts av:
Belgien ........... 1920—27
Brasilien ......... 1920—26
Grekland .......... 1920
Spanien ........... 1920—26, 1928—
Kina .............. 1920—22, 1926—28
Sverige ........... 1921—26
Uruguay ........... 1921—26
Tjecko-Slovakiet .... 1922—27
Polen ............. 1926—
Chile ............. 1926—
Rumänien .......... 1926—
Colombia .......... 1926—28
Nederländerna ..... 1926—28
San Salvador ...... 1926—27
Kuba .............. 1927—
Finland ........... 1927—
Kanada ............ 1927—
Persien ........... 1928—-
Venezuela ......... 1928—
— Nedrustnings-, säkerhets- och
skilj edomsf råg or. Som den
centrala bland N: s uppgifter har
alltjämt framstått arbetet för
möjliggörande av
rustningsminsk-ning; denna fråga har alltsedan
debatten om det s. k.
Genèvepro-tokollet (se huvudarbetet sp. 643)
varit intimt förknippad med
säkerhets- och
skiljedomsfrågor-na. Sedan Genèveprotokollet
definitivt avförts från
dagordningen, har utvecklingen på detta
område karaktäriserats av
avslutandet mellan olika makter
av ett stort antal
skiljedoms-avtal, understundom även
förenade med garantibestämmelser för
de kontraherande parternas
tryggande mot anfallskrig. Till de
viktigaste av dessa
överenskommelser höra de mellan Tyskland
och åtskilliga av dess forna
fiender avslutade Locarnoavtalen (se
L o c a r n o). Ett underutskott
av den av rådet i slutet av
1925 tillsatta förberedande
ned-rustningskommissionen, kommittén för behandling av
skiljedoms- och säkerhetsfrågorna,
utarbetade åtskilliga modeller
så
väl till s. k. säkerhetsakter, som
till skiljedoms- och
förliknings-fördrag; de sistnämnda blevo vid
1928 års förbundsförsamling på
svenskt förslag sammanförda till
en konvention, den s. k.
generalakten; genom att ansluta
sig till denna i dess
helhet 1. i vissa delar kunna de
olika staterna ikläda sig mer 1.
mindre vittgående förpliktelser
att underkasta sina tvister med
övriga till generalakten anslutna
stater förlikningsförfarande 1.
skiljedom; Sverige har 1929
anslutit sig till generalakten i de
delar, som avse förlikning i
intressetvister samt skiljedom i 1.
rättsligt avgörande av
rättstvis-ter. Skiljedoms- och
säkerhetskommittén har även sysselsatt sig
med frågor om finansiell hjälp åt
angripen stat, ang. vilken fråga
ett konventionsförslag sedermera
utarbetats av N:s
finanskommitté. Den förberedande
nedrust-ningskommissionen, vari Sverige
även efter sin avgång från rådet
varit representerat och i vars
arbeten även ombud för För. Stat,
och Ryssland deltagit, har haft
till huvuduppgift att förbereda
en allmän konferens för
nedrustningen, vilken skulle bestämma
den kvantitativa begränsningen
av de olika ländernas rustningar.
Kommissionen har vid. haft att
utarbeta grunddragen till en
konvention, som skall så att säga
bilda den ”ram”, vari
kvantitetsbe-stämmelserna skola infogas av
sagda konferens. Ehuru
kommissionens uppgifter alltså varit av
väsentligen teknisk natur, ha vid
deras behandling starka politiska
motsatser mellan de olika
makterna yppats, och arbetet har
fortskridit under mycket stora
svårigheter. Dessa ha bl. a. gällt,
huruvida vid lantstridskrafternas
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
