Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Björnson
26
ståndpunkten i striden om
riks-ståthållarskapet; från denna tid
härröra bl. a. Ja, vi elsker dette
landet, som med musik av R.
Nordraak (kusin till B.) blev
Norges nationalsång, och
berättelsen En glad gut. Utgången av
ståthållarstriden medförde B: s
avgång från Aftenbladet. I
stället erhöll han ett resestipendium
och anträdde 1860 en utlandsresa,
som satte starka spår i hans
utveckling. I Italien tillkommo
1861—62 forntidsdramerna Kong
Sverre och Sigurd Slembe samt
den ståtliga balladen Olav
Trygg-vason-, i Paris skrev han efter
studier av fransk dramatik Maria
Stuart i Skotland (utkom 1864;
uppf. å Dram. teat., Sthlm 1868).
Efter hemkomsten 1863 var han
under ett decennium verksam i
Kristiania, bl. a. som teaterledare
och tidningsman, kastade sig
ånyo med ivei’ in i den politiska
kampen och gav under
dansktyska kriget 1863—64 i tändande
dikter uttryck åt sin
skandinavism. Från denna tid äro hans
första nutidsdrama, De nygifte
(1865; uppf. i Sthlm f. å.), och
hans första nutidsroman,
Fisker-jenten (1868), samt den episka
dikten Arnljot Gelline (1870).
Sistnämnda år utgåvos samlade
Digte och sange, som 1872
följdes av den första folkupplagan av
samlade Fortællinger, som blev
en populär läsning i många
länder. 1871—72 företog B. en
före-dragsturné i norska och svenska
städer; sammanträffandet med
S. A. Hedlund och Viktor
Rydberg i Göteborg blev av stor
ömsesidig betydelse. Med
folkskådespelet Sigurd J orsalfar
och B:s sista allmogeberättelse
Brudeslaatten (båda 1872) är
hans ungdomsdiktning avslutad.
Den rör sig huvudsakligen på två
linjer — norska forntidsdramer
och norska allmogeberättelser,
ofta i olika form behandlande
samma problem —, och på båda
dessa områden fullföljer B. en
äldre utveckling. I
allmogeberättelserna anknyter han till de av
Asbj örnsen och Moe utgivna
norska folksagorna, i
forntidsdramerna bygger han, liksom
Ibsen, vidare på den nationella
romantik, som utgår från
Oehlen-schläger, men har också direkt
påverkats av de isländska
sagorna. Det nya hos B. ligger i
den mer realistiska
människoskildringen, som i
forntidsdramerna hämtar sina modeller från
samma håll som
bondeberättelserna, medan dessa å sin sida
rönt påverkan av den knappa och
kärva sagostilen. Utmärkande
för B:s hela ungdomsdiktning är
dess starka optimism och av
Grundtvig påverkade ljusa och
hoppfulla religiositet. Det friska
kamplynnet och den ljusa
livssynen förblevo alltjämt
grundegenskaper i B:s alstring, men i
fråga om ämnesval och
problemställning skedde en stark
svängning mot nutidslivet i samband
med en ny utlandsresa. På hösten
1872 angreps B. våldsamt för en
omorientering i slesvigska frågan,
där han nu förordade försoning
med tyskarna. B. reste undan
ovädret till Italien och återkom
1875 med tvenne samhällsdramer,
den mot den politiska ruttenheten
riktade Redaktören och den
skarpa satiren över affärslivets brist
pä moral En fallit (uppf. vid Nya
teaterns i Sthlm invigning 1875
under namnet Ett handelshus).
Påverkad av det franska
nutidsdramat (Augier, Dumas d. y.) och
ungefär samtidigt med Ibsen
griper han här ämnen direkt ur
samtiden och utformar dem med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
