Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodpinkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Blodprov—Blodshämnd
104
långsam blodströmning samt
sjukliga kärlförändringar. Den
är en vanlig följd av
infektionssjukdomar, ss. tyfus,
lung-och blindtarmsinflammation och
barnsängsfeber, men förekommer
ofta av först nämnda orsaker
utan att infektion föreligger.
Behandlingen består i fullständig
stillhet (eljest fara för emboli),
våtvarma omslag och
förbättrande av hjärtverksamheten och
blodets beskaffenhet och cirkulation.
En embolus i extremiteterna kan
operativt avlägsnas, varigenom
brand kan förebyggas. Vid tromb
i benen bör den sjuke som
efter-behandling i månader 1. år bära
elastiska bindor och tidvis, efter
läkares bedömande, behandlas
med massage. B. fordrar från
början noggrann övervakning av
läkare, om ej oberäkneliga faror
skola uppstå.
Blodprov, en för diagnosen av
blodsjukdomar (se d. o.)
oumbärlig metod för att lära känna
blodets hemoglobinhalt, antalet röda
och olika slag av vita
blodkroppar per kbmm. blod, dessas
inbördes antal och deras (normala
1. abnorma) utseende. B. utföres
på en genom stick i huden
erhållen bloddroppe.
Hemoglobin-halten bestämmes genom provets
färg, jämförd med en färgskala,
graderad i procent. Antalet olika
blodkroppar per kbmm. beräknas
efter under mikroskopet utförd
räkning och bestämning av
desamma i en viss mängd och till
känd grad utspätt blod i en liten
glaskammare av känd volym.
Blodregn, en företeelse, som
yttrar sig i att regnet t. ex. på
Afrikas västkust ofta vid
nedslaget avsätter ett rött eller
rödbrunt, fint stoftlager. Stoftet i
fråga anses härröra från torra
trakter i n. Syd-Amerika,
var
ifrån det röres upp av vinden och
därefter av antipassaden föres ut
över Atlanten för att slutligen
av de kraftiga regnen i det
ekva-toriala kalmbältets n. utkant slås
ned till marken. B. har även
iakttagits i Medelhavstrakterna och
angränsande delar av Europa.
Blodrot, se Potentilla.
Blodsband, nära släktskap,
grundad på födelse (föräldrar
och barn, syskon).
Blodsbröllopet, Parisiska
B., se Bartolomeinatten.
Blodserum, se Blod sp. 90.
Blodsförvantskap, k o n -
s a n g v i n i t e’ t. I forna tider
förhindrade knappast något
blodsband giftermåls ingående;
så gifte sig perser, fenicier,
egypter m. fl. med sina systrar och
t. o. m. med sina döttrar och
mödrar. Även i äldre germanska
lagar och bland araberna var
detta tillåtet. Numera få i regel i
flertalet civiliserade stater icke
närmare släktingar än kusiner
ingå äktenskap. Jfr
Ärftlig-hetslära och Äktenskap.
Blodshämnd, ett enligt äldre
rättsuppfattning fullt giltigt sätt
att förverkliga rätten, på så sätt
att fränder till dräpt person ägde
taga dråparens liv. Eventuellt
kunde B. utkrävas på hans släkt,
ehuru hämnd på annan än
bane-mannen åtminstone i de nordiska
länderna aldrig torde ha fullt
gillats. I stället för blodshämnd
kunde böter krävas. En sådan
försoning ansågs dock skamlig,
om den berodde på svaghet eller
feghet eller om brottet var av
svår art. Den äldsta nordiska
lagstiftningstendensen är böter i
stället för blodshämnd. Därför
bestämmelsen, att dråpare med
fränder skulle fly till skogarna
och därifrån underhandla om
försoning mot böter. För sakens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
