Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåsmunnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Bläsmunnar—Blåsrörsanalys
146
3. Z-Turboblåsmaskin.
konstruktionen i kolv-,
turbo-och kapselmaskiner. Hos
oss användes från 1830-t. och
ofta ännu Bagges B., stående,
trecylindrig med ventiler i
kolvarna och en över cylindrarna
liggande väderlåda för
utjämnande av tryckvariationerna. På
grund av de alltför enkla
ventilerna kan maskinen köras endast
långsamt men torde med moderna
ventiler kunna utbildas till en
fullt tidsenlig typ. Fig. 1 visar
en Bagges B., fig. 2 en modern,
liggande kolvmaskin med
slidreg-lering. Turboblåsmaski-n e r (fig. 3) bestå av en serie
skovelhjul, genom vilka luften får
passera. Luftens övertryck beror
på hjulens periferihastighet, och
denna får av hållfasthetsskäl ej
överstiga en viss gräns. Ju högre
tryck man vill åstadkomma,
dess flera hjul måste alltså
ingå i maskinen.
Turbomaskinernas verkningssätt är identiskt
med fläktarnas, i vilka blott ett
enda hjul ingår.
Kapsel-maskinerna bestå oftast av
tvenne, lika formade vinghjul,
som, inneslutna i en kapsel,
rotera i motsatt led.
Biåsmunnar, Physo’stomi, ett
gemensamt namn på de
underordningar av benfiskarna, hos
vilka simblåsan står i förbindelse
med tarmen. Dessa äro
Malaco-ptery’gii, Ostario’physi,
A’po-des och Ha’plomi. De benfiskar,
som sakna denna förbindelsegång,
sammanfattas under namnet
PhysocWsti.
Biåsrost, se Cronartium.
Biåsrör, se
Blåsrörsanalys.
Blåsrörsanalys, ett
förnämligast av svenska bergskemister
(S. Rinman, A. v. Svab, A. F.
Cronstedt, T. Bergman m. fl.)
utarbetat sätt att på torra vägen
underkasta ämnen kvalitativ
kemisk undersökning. Härvid
användes biåsröret, ett i en fin
spets utdraget rör, genom vilket
luft inblåses i en lamplåga. Man
erhåller då en kort, het låga,
som, beroende på i vilken del av
lamplågan luften inblåses,
antingen får oxiderande eller
reducerande egenskaper. Riktas lågan
mot ett stycke av det prov som
skall undersökas, erhållas, om
provet blandas med lämpliga
kemiska reagens, en del för de olika
grundämnena karaktäristiska
reaktioner. Vanligen upphettas
provet med soda på ett stycke t r ä
-kol, på vilket ofta bildas
karaktäristiskt färgade s. k. beslag 1.
anflog 1. också metallkulor.
Provet kan även blandas med borax
1. f o s f o r s a 11, med vilka
ämnen det för blåsrörslågan bildar
pärlor av karaktäristisk färg. B.
är en hastig och tämligen tillför-
överst reduktionaliga. Underst
oxida-tionslåga; a Sr 1 Ägans hetaste punkt,
i b är den oxiderande verkan störst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
