Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåsmunnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Biåssten—Bläck
148
litlig metod, ofta använd av
mineraloger.
Biåssten, konkrement i
urin-blåsan, bildat antingen helt och
hållet på stället, ss. vid svårare
biåskatarrer med alkalisk urin,
eller oftare genom avlagring av
salter kring en i blåsan
neddri-ven njursten. B. är en hård, i
huvudsak rund massa av
växlande sammansättning och färg:
urinsyra 1. dennas salter (gul 1.
gulbrun), fosfater och
karbona-ter av alkaliska jordmetaller
(vitgrå), oxalsyrade salter (brungrön
till svart) 1. (sällan) cystin
(genomskinlig, vaxliknande). B.
framkallar smärtor och blödning
från blåsan i synnerhet vid slutet
av urineringen och vid häftigare
rörelser. Den påvisas med
stålsond 1. kystoskop (se d. o.) 1.
vanligen numera utan smärta för
den sjuke medelst
röntgenfotografering. Förebyggande behandling
av biåskatarr och vid benägenhet
för njursten är av vikt.
Avlägsnande av mindre och mjuka B.
sker genom dessas krossning inne
i blåsan; eljest användes
öppnande av den senare, stensnitt, vilket
är den numera mest använda
metoden.
Blåstrumpa (eng.
bluestock-ing, fr. bas-bleu), skämtsam
benämning på författarinna. Ordet
uppträder i denna betydelse i
England omkr. 1750. Några
socie-tetsdamer införde i sina hem
litterära sällskapsaftnar och
därvid förekom stundom, att
herrarna buro vardagsdräkt och i st. f.
svarta silkesstrumpor blå
yllestrumpor. Föraktligt kallades
dessa sällskap Blue Stocking
Societies och de damer, som
när-voro Blue Stockingers, Blue
Stocking Ladies 1. Blue Stockings.
Blås-tång, se Fu cu s.
Blåsyra, se Cyan.
Biåsört, se Utricularia.
Blå tjur, se A n t i 1 o p e r sp.
499.
Blå tornet (Blaataarn),
ett av tornen på gamla slottet i
Köpenhamn, som låg på platsen
för det nuv. Christiansborg.
Grundmurarna av B.
framgrävdes 1901 nära Fredrik VII:s
staty framför Christiansborgs
fasad. B. var på sin tid
stats-fängelse; bland där förvarade
fångar märkas Kristina
Gyllen-stierna (på 1520-t.) och Leonora
Christina Ulfeld (1663—85).
Blåtry, se Lonicera.
Blåträ, se
Haematoxy-lon.
Blått blod, adligt blod, av
sp. sangre azul, ”blått blod”,
med vilket uttryck betecknades
den västgotiska adeln under
mo-rernas tid. Västgöternas hy var
så ljus och genomskinlig, att
ådrorna lyste blått, vilket ej var
fallet hos de mörkhyade morerna.
Blåtåtel, se M o 1 i n i a.
Blåval, se Fenvalar.
Blåved, virke, vars yta på
grund av begynnande röta
antagit en blåaktig färg (blåyta). I
regel sådant virke, som avverkats
under sommarmånaderna. Rötan
orsakas av en svamp
Ceratosto-me’lla pili’fera.
Blåvik, socken i östergötl. 1.,
jämte Ekeby och Rinna pastorat
i Linköpings stift. 420 inv.
Blåvingar, se Lycaenidae.
Blå vitriol, se
Kopparföreningar.
Blåyta, se B 1 å v e d.
Blåälving, se Sesleria.
Bläck, till skrivning använd
vätska, bestående av färgämnen,
lösta eller uppslammade i vatten,
tillsatt med gummi o. d. •—
Normalbläck, det enda för
kansliskrivelser o. d. godkända,
består av järnsaltlösningar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
