Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boeroe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Boeton—Boggi
176
Wallin, Höijer och Boström. — 3.
SimonJohannesB., f. 1850,
historiker, professor i Uppsala
(1889—1915) först i historia och
sedan i statskunskap. Har
förutom vetenskapliga verk, t. ex.
Om statslivet, skrivit i skolorna
allmänt använda läroböcker och
två delar Historisk läsning, en
översikt av forn- och medeltidens
historia. 1891—1902 led. av A.
K. — 4. S i m o n B e r t i 1 B., f.
1885, historiker, 1 :e arkivarie i
Riksarkivet 1921. Har utgivit
flera arbeten, särskilt på den
svenska ekonomiska historiens
område, samt grundat och sedan
1917 utgivit Svenskt Biografiskt
Lexikon.
Boeton [bo’ton], Buton 1.
B u t o n g, en av de ostindiska
öarna s. om Celebes, styres av en
inhemsk furste under nederländsk
suveränitet och räknar med
närliggande öar över 100,000 inv.
Boe’tt (fr. botte) ask, dosa,
fodral, bl. a. till verket på fickur.
Bofasthetsband 1.
bofast-hetsstreck, se Rösträtt.
Bofink, se Finksläktet.
Bofors, stort järnverk i
Karlskoga skn, Örebro 1. På det gamla
frälsehemmanet Bo anlades på
1640-t. en hammare. Bruket, som
ägts av medlemmar av släkterna
Lillieström, Robsahm, Lagerhjelm
och De Laval, övertogs 1873 av
Kanonsvarv vid Bofors.
a. b. Bofors-Gullspång, vilket
1919 ändrades till a. b. Bofors.
B. har under de senaste 50
åren utvecklats till ett av
Sveriges mest betydande järnverk,
som tillverkar tackjärn, göt,
valsat järn och stål, kanoner,
projektiler, motorer m. m. — Nära
B. ligger Björkborns
krutbruk och kemisk-tekniska fabrik,
med tillverkning av sprängämnen,
kollodium, salpetersyra, aceton
och metylalkohol. Tillhör a. b.
Bofors’ Nobelkrut,
grundat 1898.
Bog. Zool. Benämning på
kroppens skulderparti hos en del
större däggdjur. — Skeppsb. Den
främre avrundade delen av ett
fartyg på ömse sidor om stäven.
— Bogankare, de stora
ankare, som föras ett på varje bog.
Boge, socken i Gottl. 1., jämte
Othem pastorat i Visby stift. 520
inv. Kyrka från 1200- och 1300-t.,
delvis ombyggd på 1800-t.
Bogen, socken i Värml. 1.,
jämte Gunnar skog pastorat i
Karlstads stift. 270 inv.
Bogesund. 1. Boghæsun,
Bagasund, gamla namnet på
Ulricehamn. — 2. Grevskap
omfattande staden (B. 1) och
omgivande socknar i Kinds, Marks
och Valle hdr, förlänades 1562 till
riksrådet Gustav Johansson Tre
Rosor, upphörde i början av
1600-t. — 3. Grevskap av
växlande omfattning (staden B. och
delar av Kinds, Marks och Fjäre
hdr), som under tiden 1651—81
innehades av ätten Stenbock. —
4. Stort gods i ö. Ryd skn,
Stockholms 1., vid Askrikefjärden.
Huvudbyggnaden uppf. av Per Brahe
d. y. under 1640-t., ohistoriskt
restaurerad och försedd med fyra
krenelerade hörntorn 1864—67.
Bo’ggi (härledning oviss),
mindre ramverk på järnvägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
