Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boeroe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Boeroe—Boéthius
174
och. tvangs att kapitulera med
4,000 man, en händelse som hade
en nedslående moralisk verkan på
boerna. Bothas tappra motstånd
vid Tugelafloden bröts och
Lady-smith undsattes,
Oranje-frista-tens huvudstad Bloemfontein
intogs, och en kraftig offensiv mot
Transvaal ledde till att även dess
huvudstad Pretoria kom i
engelsmännens händer. Boernas små
skaror hade under dessa
händelser hastigt sammansmält. De
uppgåvo dock icke striden utan
anordnade under Bothas och De
Wets ledning ett guerillakrig,
som länge vållade
engelsmännen stora bekymmer. Deras
motstånd eggades även
därigenom, att den engelska
krigsled-ningen med stor hänsynslöshet
härjade de boerfarmer, som föllo
i dess händer, över två år
fortsattes kriget. Genom ett system
av blockhus lyckades
engelsmännen så småningom hämma
boerstyrkornas rörelsefrihet.
Slutligen inleddes förhandlingar, som
31 maj 1902 ledde till fred.
Boerna erkände det engelska
herraväldet. De fingo amnesti
och vissa garantier för
bevarandet av det holländska språket,
och engelsmännen åtogo sig att
bevilja medel till
återuppbyggande av förstörda farmer.
Boeroe [bo’ro], Buru, ö
bland Moluckerna. Bergig, med
osunt klimat; fruktbar jord.
Boe’thius, f. omkr. 480, d. 525,
senlatinsk filosof, stod en tid
högt i gunst hos Teoderik den
store men blev senare fängslad
och avrättad. Utvecklar i den
under medeltiden högt skattade
De consolatio’ne philoso’phiae,
som han skrev i fängelset, en av
nyplatonism och stoicism
påverkad livsåskådning, som går ut på
att den gudomliga försynen styr
allt till människans bästa.
Boé’thius de D a’ c i a, d. på
1290-t., troligen svensk
skolasti-ker, lärare vid Paris’ universitet.
B., som författade flera
filosofiska skrifter, var påverkad av
den s. k. averroismen (se M e
-deltidsfilosofi). Vissa av
hans läror fördömdes såsom
kät-terska 1277. B. dog sannolikt som
kanik i Linköping.
Boé’thius, släkt, som
företrädesvis verkat i Dalarna och
Västmanland och räknar många
präster och lärda. — 1. Jakob
B., f. 1647, d. 1718, prost i
Mora, bekant för skarp kritik av
det karolinska enväldet, vilken
medförde avsättning och
mångårigt fängelse. B. var Svedbergs
medhjälpare vid arbetet på
revision av psalmboken. — 2.
Daniel B., f. 1751, d. 1810, filosof,
omfattade med värme Kants
läror, som han sökte utbreda i
Sverige. I motsats mot Kant
antog emellertid B. en religiös
grundval för etiken och tolkade
i sin rättsuppfattning straffet
som ett samhällets skyddsmedel
och icke såsom vedergällning. B.
övade starkt inflytande på senare
tänkare och skalder såsom Geijer,
Daniel Boéthius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
