Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Bokföring
206
varor m. m., och varje
förändring i affärskapitalet införes på
två motstående sidor, debet- och
kreditsidorna, en gång på debet
av det konto, som mottager
något eller för vilket en utgift
gjorts, och en gång på kredit av
det konto, som levererar något.
Helt godtyckligt har den vänstra
sidan (pagina) i en öppning
(folio) gjorts till debetsida och
den högra till kreditsida. 1 regel
indelas kontona i personliga,
t. ex. ägarens konto, kunder och
bankens konton, opersonliga,
t. ex. föremålskonto (kassa-,
varukonto o. s. v.), skuldkonto
(acceptkonto m. fl.), vinst- och
förlustkonton (ränte-, provisions-,
agiokonton). Den dubbla
bokföringen betjänar sig av
huvud-och hjälpböcker. Till det
förra slaget höra memorialen,
kassaboken och
huvudboken. 1 memorialen införas
alla förändringar i
affärskapitalet, som ej omedelbart skola
likvideras, i kassaboken
antecknas kontanta inkomster och
utgifter. Detta sker dag för dag. I
huvudboken koncentreras
affärshändelserna, vanligen en gång i
månaden, i konton (skulder på
skuldkonton, fordringar på
ford-ringskonton, varuangelägenheter
på varukonton o. s. v.), och detta
sker oftast med en särskild bok,
journalen, som mellanled
(indirekt införing), vari
kassabokens och memorialens poster
samlas och dragas ihop. Vanliga
hjälpböcker äro reskontran,
som innehåller alla personliga
debitorer (gäldenärer) och
kredi-torer (borgenärer), v ä x e 1 b o
-ken, om växlarnas storlek,
personer, förfallotider m. m., v a r
u-eller lagerboken, i vilken
specificeras alla inköp,
försäljningar av varor, utlägg för dem
m. m., obligations- och
aktieboken med
detaljupplysningar om i företagets ägo
varande värdepapper, och o m
-kostnadsboken, angivande
utgifter för löner, resor,
annonser o. d. När en affärsman
börjar sin verksamhet, skall han i
en särskild s. k. in ven tar i e
-b o k noggrant uppgiva alla sina
skulder och tillgångar och sedan
skall han vid varje rörelseårs
slut uppgöra nytt inventarium
samt inom de sex första
kalendermånaderna en
balansräkning, d. v. s. ett inventarium
i sammandrag. Såväl inventariet
som balansräkningen skola
dateras och av affärsmannen
undertecknas. Den sammanfattning av
rörelsens räkenskaper som måste
göras för att erhålla en
balansräkning kallas bokslut. Vid
dettas uppgörande uträknas
sal-dot (skillnaden mellan debet och
kredit) för varje konto, och på
dessa s. k. råsaldon uppgöres
en r å b a 1 a n s, d. v. s. alla
debetsaldona uppföras i
balansens debetsida och alla
kreditsal-dona i dess kreditsida. Om
bokföringen är riktig i huvudboken,
skola balansens bägge summor
stämma. Då inventariet därpå
göres upp, bör hänsyn tagas till
möblers, maskiners o. d. slitning,
och man företager vanligen varje
år 10 å 20 % avskrivning
av värdet. Sedan sammandrages
inventariet till en balansräkning.
Denna brukar införas i
huvudboken i form av ett
balans-konto, som för balansering vid
rörelseårets början kallas
ingående balans konto och
vid dess slut utgående
balans konto. Sedan hopsamlas
alla vinster och förluster till ett
vinst och förlust konto,
som anger nettovinst, om
kredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
